Skyddet för barns rättigheter i skolan ska vara starkt. Men det är inte rimligt att stökiga elever tilldöms skadestånd för att ha tillrättavisats av lärare.
Att som lärare ingripa mot oroligheter i klassrummet är något helt annat än att "kränka" elever. Ändå finns det flera fall där skolmyndigheter lägger skulden på lärare som försökt stoppa stök och bråk.
En lärare som tillrättavisade en elev fick till exempel en stol kastad på sig, läraren blev även slagen av eleven och fick uppsöka sjukhus. Men Skolinspektionen menade att stolkastandet kunde förklaras som en ”reaktion på att han upplevt sig kränkt av personalen”.
Det fallet, och andra, tog läraren Isak Skogstad tillmannans med Hamid Zafar, barn- och utbildningschef Mullsjö kommun och tidigare rektor, nyligen upp i en debattartikel (Dagens Nyheter, 4/3). De båda skoldebattörerna varnar för en utveckling där lärare tvekar att ingripa vid bråk på skolan, av rädsla för att bli anmälda. Antalet anmälningar om elever som kränkts av lärare har nästan fördubblats på fem år, och det är förstås viktigt att elever ska kunna få upprättelse om lärare har betett sig illa. Men som Skogstad och Zafar påpekar blir det fel när skolmyndigheterna, med Barn- och elevombudet (BEO) i spetsen, utgår från att eleven alltid har rätt.
Enligt en expert på Skolverket betraktas en elev som kränkt ”när eleven själv uppfattar att han eller hon är det”. Skolverket menar även att avvisningar ur klassrummet ”innebär en förhöjd risk för att eleven upplever kränkande behandling”. Inte undra på att en hel del lärare blir osäkra och tvekar inför att tillrättavisa stökiga elever.
När utbildningsminister Anna Ekström (S) kommenterade problemet i tisdagens Aktuellt tog hon även upp att det ökade inflytandet som föräldrar har fått på dagens skolmarknad kan spela in. Om skolledningar utgår från att "kunden" - i det här fallet eleven och föräldrar - har rätt i alla lägen, hamnar lärare som blir oskyldigt anklagade i en omöjlig situation. Det händer att föräldrar och elever har rätt i kritiken mot lärare, men det händer också att de har fel. Varför döma den ena parten på förhand?
Ministern ville i Aktuellt inte ge några tydliga besked om åtgärder, men det ingår i Januariavtalet att ta fram en nationell plan för studiero och trygghet i skolan. Liberalerna, som deltar i överenskommelsen med Centerpartiet och regeringspartierna, har krävt förhandlingar för att ändra i skollagen (Dagens Industri, 4/3). Roger Haddad, skolpolitisk talesperson (L), har bland annat pekat på bristande rättssäkerhet när anmälda lärare inte ges möjlighet att ge sin version när ärenden om kränkningar behandlas.
Svensk skola behöver duktiga och engagerade lärare som får förutsättningar att sköta sitt arbete. I det ingår att kunna säkerställa studiero och lugn i klassrummet, utan en ständig oro för att bli orättvist beskylld och anmäld.