Att sortera rätt är minsann inte lätt
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Gott så, men frågan om hur detta klimatmål påverkar Uppsalaborna och deras livsstil lämnades därhän. Kollektivtrafiken ska öka, men bara i marginell omfattning. Fortfarande är det bilismen och bilismens behov som står i förgrunden, alla andra klimatpåverkande företeelser att förtiga.
Ett beteende som trängt in i varje Uppsalabos medvetande, ja ända in i hemmets hjärta köket, är avfallshanteringen. Sophanteringen ingår numera mycket påtagligt i vardagslivet. Två soppåsar att slänga i rätt container på väg till jobbet, en tur på lördagsförmiddagen med den uttjänta gästsängen till återvinningsstationen, ordentlig uppdelning i skåpet under diskbänken, ja minsta barn är numera välbekant med sophanteringen.
Det är gott det också och något lite har kanske detta påverkat förpackningsindustrin. De onödiga kartongerna kring tandkrämen slipper vi, men i stället har så mycket annat tillkommit. Alla får vi bära, ja bokstavligen bära, konsekvenserna av våra konsumtionsmönster.
Ansvarsfördelningen för avfallshanteringen är en intressant fråga. När den infördes i Uppsala för en del år sedan var kritiken stark mot att enskilda skulle tvingas ta den största bördan. Gamla och rörelsehindrade skulle tvingas bära sina sopor till ett soprum långt ifrån bostaden, alternativt låta den hårt belastade hemtjänsten göra det. Själva systemet ifrågasattes också. Var det t ex rimligt att skölja ur mjölkpaketen och på så vis öka förbrukningen av vatten? Och var det inte alldeles orimligt att köra sopor på bensinslukande långtradare till sopförbränningsstationer många mil från Uppsala?
Kritiken lade sig dock efter några år. Kanske resignerade många, kanske fann de att det inte blev så orimligt som man trott. Dock kan ingen hävda att det system som funnits i Uppsala är särskilt användarvänligt. För den som inte älskar att hålla på och plocka med sitt avfall är det ofta svårt att sortera rätt. Risken är stor att fel sorts papper hamnar i returpappersbehållaren eller att alltför mycket hamnar i behållaren för brännbart.
Nu har kommunen dragit konsekvenserna av detta och ska omstrukturera hela avfallshanteringen. Det är på tiden. Kanske kan källsorteringen utföras på ett mer automatiserat och tekniskt vis men i väntan på ett sådant system får vi väl nöja oss med en förbättring av det gamla.
Och det ska inte heller förnekas att det nuvarande systemet har sina poänger. Det är när man kånkar grejor till soprummet som man kan fundera över sina egna konsumtionsvanor.