Riksdagsledamoten Barbro Westerholm är 85 år gammal och står som nummer tre på Liberalernas riksdagslista för Stockholm. Genom åren har hon drivit en kamp mot ”ålderism”, alltså diskriminering mot äldre. Rynkig eller väderbiten hud säger ganska lite om en människa. Inför valet i september bör partierna ha ögonen på denna växande åldersgrupp.
Andelen väljare som är över 65 år har ökat med en halv miljon sedan valen i början 2000-talet. Trenden fortsätter och allt tyder på att vi kommer se fler äldre även i framtida val. I tiotalet kommuner är 40 procent av väljarna över 65 och en tredjedel av landets kommuner har en väljarbas där 30 procent är 65-plussare.
Barbro Westerholm är äldst av alla riksdagsledamöter och tillhör en försvinnande liten andel äldre i riksdagen. Mellan 2- 3 procent av ledamöterna är i pensionsålder, vilket kan jämföras med att drygt en fjärdedel av befolkningen kommer vara i pensionsålder på valdagen.
Vad spelar då äldres representation för roll? En modern uppfattning är att endast personer som själva tillhör en grupp kan bevaka dess intressen. Men enligt Sören Holmberg, professor i statsvetenskap, finns det ingen större diskrepans mellan vilka frågor äldre och yngre folkvalda väljer att fokusera på. Visst finns vissa små åldersbetonade skillnader, men den faktor som avgör vilken valsedel man tar är, även för äldre, ideologi. World Value Survey visar dessutom att ”cohorteffekter”, alltså vilken årskull man tillhör, är viktigare än livscykeleffekter, vilket stadie i livet som man befinner sig i. Är man femtiotalist är det alltså mer troligt att detta faktum styr ens politiska åsikter, än att man just nu är i sextioårsåldern.
Precis som allaandra åldersgrupper är alltså inte äldre en homogen grupp med likadana åsikter eller intressen. Med det sagt, så kvarstå faktum att människor som passerat pensionsålder är kraftigt underrepresenterade i riksdagen. Men inte heller förklaringen till denna tråkiga trend är homogen.
Finns det hinder eller diskriminering mot äldre som beror på deras ”årsrikedom” ska dessa bekämpas. I en tid när människor är pigga och friska allt längre, blir det tröttsamt att rullatorer och rynkiga händer verkar vara de gängse bildvalen för allt som skrivs om gruppen. Äldre måste ges goda förutsättningar att delta och engagera sig i politiken, men också själva välja att ägna sig åt politik. Moralfilosofen Bengt Brülde menar att vi lever kvar i en åldersuppdelning som baseras på en tid då äldre var fysiskt trötta och slutkörda vid pension. Dagens pensionärer reser världen över, och många hade klarat ett antal år till i arbetslivet. Det är inte bara viktigt att de blir insläppta på partiernas listor, utan också att de väljer att engagera sig.