Är det äntligen dags att vinka adjö till värnskatten? Mycket talar för det.
Oavsett hur nästa regering ser ut verkar det nämligen troligt att marginalskatterna kommer att sänkas under mandatperioden. När Moderaterna presenterade sin budgetmotion i fredags hette det att principen ”hälften kvar”, alltså att en löntagare ska få behålla minst 50 procent av en inkomstökning, bör komma till heders igen. Moderaterna säger också att man under mandatperioden vill ”ta steg för att avskaffa värnskatten”. Det är onekligen ett välkommet budskap från det parti som under alliansregeringen blockerade ett avskaffande av den skadliga skatten. Om Ulf Kristersson blir Sveriges statsminister bör vi alltså räkna med att sänkta marginalskatter blir en central del av skattepolitiken.
Men även en S-ledd regering kan komma att sänka skatten på arbete. Av de krav som Annie Lööf och Jan Björklund ställt på Stefan Löfven för att släppa igenom honom som statsminister torde just skatterna vara det minst kontroversiella för Socialdemokraterna. Visserligen har den rödgröna regeringen skärpt marginalbeskattningen, men Löfven har också sagt sig vara öppen för att göra en genomgripande skattereform med bred förankring över blockgränsen. Och då går det inte att bortse från skatten på arbete. Vid den stora skattereformen 1990-91 gick S med på sänkta marginalskatter och principen ”hälften kvar”. Så borde kunna ske igen, särskilt om Löfven vill sitta kvar som statsminister.
För att en ny skattereform ska bli verklighet måste alla partier vara beredda att ge och ta. Skattesänkningar på arbete bör växlas mot höjd och enhetlig moms, återinförd fastighetsskatt och skärpt miljöbeskattning (alliansen bör för övrigt också överge sitt krav att ta bort flygskatten).
Behovet av en reformering av skattesystemet, med sänkta marginalskatter och ett avskaffande av värnskatten, har varit stort länge. Nu tycks äntligen de politiska förutsättningarna för att reformen ska bli verklighet finnas på plats.