Det finns fortfarande ingen misstänkt för sprängdådet mot bilen som tillhör en polischef i Uppsala, därmed inte heller någon säker koppling till den organiserade brottsligheten. Å andra sidan, möjligheten att någon på rent okynne lagt en sprängladdning just vid denna bil i detta bostadsområde är närmast obefintlig. Stockholmspolisen behandlar händelsen som ett angrepp mot hela rättssystemet, vilket i högsta grad är befogat.
Tankarna går till sprängattentatet mot åklagaren Barbro Jönsson i Trollhättan för tio år sedan. Då kunde gärningsmannen gripas och dömas, och kopplingen till att åklagaren ansvarat för flera mål mot kriminella gäng kunde klarläggas. Det är mycket viktigt att det blir så även denna gång, om kopplingen finns där. Därför måste alla tillgängliga resurser sättas in för att utreda händelsen.
Det är ovanligt att poliser i Sverige utsätts för grovt våld. Det sker oftast i samband med exempelvis rån, och då mer som en avledande manöver för att gärningsmännen ska kunna fly. Eller så händer det när en hotfull situation eskalerar, exempelvis en demonstration. Sprängladdningen mot en polisbuss i Tumba 2015 hade föregåtts av stenkastning mot poliser i området.
Hot är desto vanligare och Emma Cronberg, polisens nationella huvudskyddsombud, har nog rätt när hon säger till TT att hotbilden mot poliser ändrat karaktär de senaste åren. Från att det mer handlat om enskilda som känt sig illa behandlade av polisen, har våldet och hoten blivit mer systemhotande: ”Det sker i större omfattning än tidigare med syfte att tysta och passivisera polisen. Man ger sig på polisen mycket mer med minskad respekt”, säger hon.
Ett exempel var i oktober när en hatmobb reste till Gotland i oktober efter att en rullstolsbunden kvinna misstänktes ha utsatts för en gruppvåldtäkt. I Visby ägnade man sig åt att piska upp stämningen mot åklagare och polis som man ansåg mörklade händelsen. Åklagaren som ledde förundersökningen fick besök av flera personer i sitt hem och valde att hoppa av sitt uppdrag. När andra tog över utredningen kunde man inte styrka brottet, att en våldtäkt över huvud taget ägt rum.
Respekten för rättstaten och alla dess tjänstemän och -kvinnor är grundläggande för ett demokratiskt samhälle. Om man inte kan fullgöra sin uppgift att skydda medborgarna kommer andra att ta över den uppgiften. Syftet med hoten och våldet från den organiserade brottsligheten är dels att få poliser och åklagare att tveka om att göra sitt jobb, dels att själv kunna ta över rättsskipningen med sina egna ”lagar” som grund.
Varken åklagaren i Trollhättan eller Uppsalapolischefen skadades vid sprängningarna. Om det bara berott på lyckliga omständigheter eller om syftet var just att skrämmas vet vi inte heller. Huvudsaken är att händelserna tas på största allvar, att de ses som det de verkligen är: ett angrepp på rättsstaten.