Anders Behring Breivik dödade 77 personer i den tvådelade attacken som riktade sig mot regeringskvarteret i Oslo och Arbeiderpartiets ungdomsläger på ön Utöya. Den 22 juli 2011 är den mörkaste dagen i Norges efterkrigshistoria. Dåden har satt djupa spår i det norska samhället och många av de överlevande lider ännu av posttraumatisk stress.
Behring Breivik är på flera sätt typisk för den moderna terroristen. Han agerade på egen hand och hans åsikter hade delvis utvecklats framför datorskärmen. Vi har sett flera exempel på terrordåd som utförs av en så kallad ensamvarg utan tydlig koppling till någon terrororganisation. Masskjutningen på klubben Pulse i Orlando och lastbilsattacken i Nice. I Sverige är skolattacken i Trollhättan förra året och Peter Mangs skjutningar i Malmö ytterligare exempel.
Idén om "det ledarlösa motståndet" växte fram inom amerikansk högerextremism som en reaktion mot att polisen blivit allt bättre på att knäcka de organiserade terrornätverken. I dag återfinns fenomenet även inom den islamistiska terrorismen. I takt med digitalisering och sociala mediers framväxt har också behovet av att organisera sig rent fysiskt minskat. I den flora av högerextremt och islamistiskt hat som finns på Internet kan ensamvargen finna sin digitala flock.
Samtidigt som antalet terrordåd i Europa har minskat är osäkerheten kring var terroristerna ska slå till större. Tidigare var terrorismen i Europa kopplad till separatiströrelser som ETA i Baskien och IRA på Nordirland. Dagens högerextrema och islamistiska terrorism riskerar i stället att drabba civilbefolkningen i hela Europa. Den osäkerhet som detta skapar riskerar i sin tur att försvaga det öppna samhällets institutioner - precis som terroristerna vill. Så ser den moderna terrorismen ut.
Två dagar efter terrordåden i Norge hölls en minneshögtid i Oslo domkyrka. Statsminister Jens Stoltenbergs ord har blivit berömda: "Vårt svar är mer demokrati, mer öppenhet och mer humanitet. Men aldrig naivitet."
Det är uppenbart att det funnits en viss naivitet i både Norge och Sverige och att det fortfarande finns mycket att göra för att förbättra beredskapen inför nya terrordåd. Den nationella strategin mot våldsbejakande extremism som nyligen presenterades innehåller en rad viktiga punkter. Men att försvara sig mot den radikaliserade ensamvargen förblir en svår utmaning.
Det är viktigt att förstå att ensamvargar som Anders Behring Breivik inte uppstår ur ett vakuum. Vi har alla ett ansvar att vårda det offentliga samtalet och vara uppmärksamma på de idéströmningar som ser våldet som politisk metod. För när terroristen slår till drabbas vi alla.