Ponera att det pågick totalt inbördeskrig i Mexiko. Och att den amerikanska muren stod på plats. Att den var hög och brant, kringgärdad av beväpnade vakter och öken. Och att uppemot 5 000 människor om året, varav många barn, omkom när de försökte ta sig över och förbi denna mur. Många skulle med rätta bli oerhört upprörda.
Den här muren finns redan — Fort Europa, fast som vallgrav. Som sådan har Medelhavet tjänstgjort sedan transportörsansvaret blev Schengendirektiv 2001. Enligt det vidgade transportörsansvaret, som S-regeringen med stöd av M röstade igenom 2004, sköt man försåtligt över livsviktiga asylbedömningar på flygbolagens markpersonal. Om det visade sig att någon passagerare inte hade asylskäl var det nu flygbolagets ansvar att föra dem tillbaka, inklusive omkostnader för boende med mera.
I takt med att flyktingar nekades att flyga växte en gigantisk smuggelindustri fram kring Medelhavet. Europa har än i dag inte gjort något radikalt för att förhindra den massdöd som följer i sjöodugliga fartygs kölvatten, där rodret inte sällan sätts i handen på någon tonårspojke som aldrig sett havet förut. I fjol — då Sverige och EU skapat extramurar av flyktingstopp och andningspaus — miste 5000 människor sina liv i Europas vallgrav.
Samtidigt har många européer hårt kritiserat Donald Trumps planer på en 300 mil lång mur mot Mexiko. För att inte tala om reaktionerna på de plötsliga ”murar” mot sju länder som sköt upp härom dagen. Raseriet mot ett totalt inresestopp är befogat. Det gör det omöjligt för till exempel iranier och somalier som sedan åratal är bosatta i USA att återvända till hus och jobb, familj och husdjur — om de råkat vara i utlandet just när Trump fattade sin berömda penna.
Trumps spektakulära manövrer och dribblande med medierna skymmer dock vissa fakta. Exempelvis är en tredjedel av muren redan byggd. Den är av stål, sex meter hög och går rakt genom städer och familjer. Barack Obama satsade stora summor på övervakning av Mexikogränsen: en kraftig ökning av antalet gränspatruller, högteknologisk övervakning och förstärkning av den fysiska muren. Parallellt deporterades mer än 2,5 miljoner människor under Obama, fler än under någon tidigare president, skrev Dagens Nyheter i fjol.
Och inte var det precis lätt för somalier, iranier med flera att komma in i USA tidigare heller! Även om de nya åtgärderna förstås är än mer extrema. Men EU då? Jo, vi har många murar. Svenskt asylmottagande ligger på, eller under, EU:s lägstanivå, flera länder har stängt gränsen helt och EU betalar Turkiet storkovan för att husera direktavvisade flyktingar.
Det är lätt och rätt att bli arg på Humpty Dumpty som sitter på muren och flinar. Han faller förr eller senare.
Men hur ser det ut framför vår egen dörr?
Maria Ripenberg
Ledarskribent