Tja, när Nisse Bildt dyker upp i en rävslug ”nyhetskanal” på andra sidan Atlanten är det inte svårt att finna minst fem fel. Vi beskärmar oss över förljugenhet, dålig källkoll och dumma, amerikanska mediekonsumenter. Men är allt vi ser i svenska kanaler oklanderligt? Och hur vet vi vad det är vi delar i sociala medier?
Det finns mycket att göra mot faktafusk och fejk. Utgivarnas nya riktlinjer är ett bra steg. Datum samt lite varudeklaration – ledare, nyhetskrönika eller nyhetartikel? – gör att vi lättare kan bedöma avsändare, trovärdighet och innehåll. Men det behövs ett betydligt större ansvarstagande om journalistiken ska behålla sin trovärdighet.
En ny undersökning av Ipsos, på beställning av TU, visar att sex av tio nyhetskonsumenter varje vecka ser inslag på nätet som inte verkar helt sanningsenliga. Fyra av tio tycker sig hitta rena hittepånyheter.
En av tio uppger att de delat en nyhet som de senare fått veta var påhittad. En av tre är osäker på sin egen förmåga att upptäcka fejknyheter.
Mediekonsumenterna lägger stort ansvar på journalistkåren: åtta av tio menar att medierna har mycket stort ansvar att hindra spridningen av fejknyheter. Sex av tio anser att den enskilde har ett lika stort ansvar. Hela 80 procent är rädda att falska nyheter i hög utsträckning påverkar svenskarnas uppfattning om grundläggande fakta när det gäller aktuella frågor och händelser.
Att ”hålla sig till fakta” kan inom journalistiken betyda ett antal olika saker. Det kan vara att skaffa sig många källor, så att man både kan dubbelkolla fakta, vara klart opartisk och tillföra flera perspektiv. En annan sak är att vara sunt kritisk till nyhetstips, och fråga sig om någon kan tjäna på detta. Det kan vidare betyda att som reporter eller programledare vara så inläst att man kan ställa viktiga, relevanta följdfrågor. Om dessa frågor uteblir kan annars effekten bli att alternativa fakta och fördomar står oemotsagda. Som i ett tyst samförstånd.
Sveriges Radio lät 2014 en nazist oemotsagd uttala sig rasbiologiskt om afrikaner och konspiratoriskt om judar. Inslaget fälldes av Granskningsnämnden, men skadan var skedd. I fjol fick högerextrema Nya Tiders chefredaktör Vavra Súk, under generös programtid i Aktuellt, lägga ut sina påståenden om tidskriften, utan att Aktuellt gav en korrekt bakgrund eller ställde kritiska frågor. Kritiker släpptes fram dagen efter, men då var skadan redan skedd. En annan kväll fick SD:s gruppledare Mattias Karlsson oemotsagd utmåla flyktingar som ”potentiella sexualförbrytare och terrorister”. Först dagen därpå förtydligade programledaren att Karlssons uttalande var generaliserande och inget som Aktuellt stödde.
Journalistik förpliktigar. Men i de sociala medierna har alla ett ansvar. Vi måste samfällt börja städa där vi är. Det är så himla enkelt att bara peka finger över Atlanten.