Till skillnad från flera Stockholmstidningar har UNT genomgående haft en saklig och nyanserad bevakning av coronapandemin på såväl nyhets- som ledarplats. Ledarkrönikan söndagen 14/11, där den svenska coronadebatten skildras i polemiska termer, utgör dock ett undantag.
Opinionsinstitutet Kantar Sifo har kontinuerligt via regelbundna undersökningar analyserat medborgarnas attityder och tankar kring pandemin, vilka varit påfallande stabila med endast mindre variationer över tid. I den senaste mätningen för september månad är dubbelt så många positiva som negativa till den svenska pandemihanteringen (51 jämfört med 24 procent).
Förtroendet för sjukvården och Folkhälsomyndigheten är 79 respektive 65 procent, medan förtroendet för regeringen och oppositionen är 39 respektive 22 procent. Sammanfattningsvis är förtroendet högre för institutionerna än för politiken och högre för regeringen än för oppositionen.
Den som finner ovanstående svårförståeligt kan naturligtvis förklara det med att folk är irrationella och förtränger fakta. En alternativ tolkning till ledarskribentens narrativ är att medborgarna faktiskt anser att åtgärderna, sammantaget och givet omständigheterna, varit väl avvägda.
Anders Bergqvist
Mikrobiolog, Akademiska Sjukhuset
Docent i experimentell och klinisk virologi, Uppsala universitet
Svar
I ledarkrönikan recenserade jag statsvetaren Gina Gustavssons nyutkomna bok "Du stolta du fria". Den svenska strategin kan man ha åsikter om, personligen är jag inte lika tvärsäker som en del andra. Däremot skrev jag att Gustavsson har viktiga poänger om "coronapatriotismen" och om att kritiken - både från utlandet och inom Sverige - borde ha hanterats bättre.
Även journalisten Lisa Bjurwald har i rapporten ”Maktens granskare eller maktens megafoner?” pekat på att de ansvarsutkrävande frågorna alltför ofta uteblev i mediebevakningen.
Det uppstod en medial fixering vid Anders Tegnell. Kritikerna stämplades däremot som vetenskapsföraktande foliehattar. Kritik från omvärlden kallades mobbning och smutskastning.
Bergqvist har rätt om det folkliga stödet för den svenska strategin. Den beskrivs också väl i Gustavssons bok, och ges som förklaring till såväl regeringens som oppositionens ageranden. Gustavsson, som forskar om nationalism, menar att den svenska strategin aktiverade känslor om nationell identitet.
Sakine Madon
Politisk chefredaktör