I UNT 19/5 frustar ledarsidans Hanna Deák av entusiasm över gullig gårdsförsäljning av alkohol, hon får in lyckliga barn bland öldejter och berusande sommardagar. Sällsynt olämplig kombination, särskilt när man vet något om hur många barn som far illa på grund av föräldrars alltför stora alkoholkonsumtion. Förslaget om så kallad gårdsförsäljning berör till försvinnande liten del småskaliga producenter som faktiskt är belägna på landsbygden. Förslagets regler innebär snarare ett sätt att stötta alkoholindustrins intressen i den urbana öl- och spritproduktionen.
Alkohol är inte som andra varor. Konsekvenserna drabbar den som dricker genom sjukdomar, olyckor och beroende, men är också den enda varan som skadar andra ännu mer. Rattfylleri och slagsmål vid krogstängning är uppenbara exempel. Alkohol är också den näst största orsaken till cancer efter rökning och den största riskfaktorn för sjukdom och död i åldersgruppen 15–49 år.
All forskning visar att det effektivaste sättet att förebygga alkoholskador är att minska konsumtionen. Detta är grunden för svensk alkoholpolitik, med Systembolaget som det främsta verktyget för att begränsa tillgängligheten och utesluta vinstintresset från försäljning. Den svenska strategin vilar på väletablerad kunskap.
Att i stället öka tillgängligheten till alkohol skulle leda till ökade alkoholskador och innebära en förlustaffär för samhället. Redan i dag uppskattas alkoholkonsumtionen i Sverige orsaka samhällskostnader för 103 miljarder kronor årligen. Den som vill förbättra samhällsekonomin bör därmed verka för begränsad, snarare än ökad, alkoholförsäljning och -konsumtion.
Fler försäljningsställen leder till ökad konsumtion som leder till större skador och högre samhällskostnader. Det är positivt att alkoholkonsumtionen gått ner en del under senare år, det är bra för folkhälsan och ger minskat tryck på vården. Den utvecklingen behöver stärkas, inte stjälpas!
Anders A. Aronsson
distriktsordförande IOGT-NTO Öst
Svar
Anders A. Aronsson pratar om den lyckade svenska strategin men utvecklingen senaste åren har inte varit minskad tillgänglighet, utan i stället ökad, genom exempelvis utökade öppettider. Trots detta har alkoholkonsumtionen gått ned.
Vidare bedömer utredningen att gårdsförsäljning inte kommer ha någon signifikant effekt på folkhälsan. Vilket inte är konstigt då alkoholkonsumtionen från gårdsförsäljning bara väntas stå för 0,34 procent av den totala konsumtionen i Sverige.
Prunkande vingårdar och frodiga mikrobryggerier är inte ett hot mot lyckliga barn, däremot är det en ljuvligt berusande tanke.
Hanna Deák