Från och med 1 januari införs Sveriges första miljözon för personbilar i Stockholm. Efter mycket om och men, en het debatt och en återremiss tidigare i somras, röstade den blågröna majoriteten i Stockholms stad på tisdagen igenom förslaget om en miljözon på Hornsgatan på Söder. Den innebär att många bensin- och dieselbilar som är äldre än elva år portas på den trafikerade gatan från årsskiftet.
Liknande åtgärder har diskuterats angående Kungsgatan i Uppsala. Regeringen gav klartecken för att inrätta miljözoner i städerna för ett och ett halvt år sedan och sedan dess har debatten varit hård. På ena sidan finns miljöorganisationer som i princip bara vill se el- och gasbilar i stadskärnorna, på andra sidan billobbyn som hävdar att alla försök att begränsa biltrafiken slår hårt mot såväl vardagsliv som privatekonomi. I mitten står kompromissande politiker som tar så många hänsyn att ingen riktigt vet vad som gäller.
Så länge klimatfrågan var det överordnade målet var det relativt enkelt för beslutsfattarna: Mindre koldioxid bra, mer koldioxid dåligt. Men så kom VW-skandalen och studier som visade att det allra farligaste för hälsan i stadsmiljön var de mikropartiklar, kväveoxider, som släpps ut av dieselbilar och som lagras djupt nere i lungorna på inte ont anande förskolebarn. Samtidigt hade 100 000-tals svenskar köpt så kallade snåldieslar i tron att de agerade miljömedvetet.
I fjol rasade försäljningen av dieselbilar i Sverige och andrahandsmarknaden är förstås iskall. Enligt Transportstyrelsen (18/3 2018) skulle det kosta nästan elva miljarder kronor för alla stockholmare som behövde byta bil på grund av miljözonerna. Den beräkningen var dock gjord på antagandet att hela Stockholms innerstad skulle göras till en miljözon.
Vad ska man då göra med alla medelklassväljare som tycker att de lurats att köpa fel sorts bil? Majoriteten i Stockholm löste det så att dessa får ytterligare tid på sig att låta känslorna svalna, samtidigt som deras bil minskar något i värde. Från och med 1 juli 2022 portas även dieselbilar i Euroklass 5 från att köra på Hornsgatan.
I stort sett alla västeuropeiska länder har redan miljözoner av olika slag i sina större städer. Det relativt glesbefolkade Sverige är både sent ute och går försiktigt fram. Trängselskatt och dyrare parkering har inte hindrat en fortsatt ökning av privatbilismen. För att vända utvecklingen krävs en kombination av utbyggd kollektivtrafik och att bilen förlorar sin särställning som transportmedel. Exempelvis måste de förmånliga skatteavdragen för resor till och från arbetet ses över.
Miljözoner spelar en viktig roll för en bättre stadsmiljö, i Stockholm liksom i Uppsala. Att sprida farliga partiklar i innerstaden är ingen rättighet så länge den också utgör miljön för boende, skolbarn och äldre.
4/9 2019