I helgen skrev jag om Dawastiftelsen som vill bygga ett islamiskt center i Stenhagen. Stiftelsen säger sig vilja jobba för integration men har samtidigt visat sig vara emot homosexualitet och för strikt könsseparation.
Jag kritiserade i samma veva även Uppsalas kommunalråd Erik Pelling (S) för ett i mitt tycke alltför positivt uttalande om centret i SVT (20/9). Dawastiftelsens företrädare vägrar svara på om homosexualitet ska vara straffbart som i islamistiska länder. Ansvariga politiker som Pelling behöver ta det på allvar.
Men är det därmed rätt att uppmana till folkomröstning eller neka bygglov – enbart utifrån stiftelsens värderingar – för det? Nej.
Alternativet till att sopa problem under mattan ska inte vara att strunta i regler och principer.
Kristdemokraterna gick härom året ut med förslaget om att förbjuda böneutrop. Nu är jag allt annat än förtjust i religiös propaganda, men jag noterade att partiet motiverade ställningstagandet med att kristna och andra som flytt från islamistiska förtryckarländer kan ta illa vid sig. Att den som flytt religiöst förtryck vill slippa höra budskap från moskéer är enkelt att förstå. Frågan är bara om det reglera vad som ska tillåtas eller inte, och var gränsen går. Människor som har flytt undan kommunismen kan må dåligt av kommunistiska symboler, och så vidare. Upprördhet är inget bra argument för förbud.
Det kan finnas goda skäl att inte tillåta böneutrop, såsom ljudregler i det offentliga rummet – att människor kan ta illa vid sig hör inte dit.
Moderaterna å sin sida kläckte idén om att förbjuda publiceringar av ”en bild eller ett budskap” som ger stöd åt en terrororganisation. Att det redan är förbjudet att sprida hets och hot, även i sociala medier, hindrade inte partiledare Ulf Kristersson att kalla föreslagna inskränkningar av yttrandefriheten ett ”effektivt” sätt att motverka terrorism.
Den som har följt jihadistisk nätpropaganda vet att när en propagandasida släcks, öppnar snart minst en ny. Polis och rättsväsende har en viktig roll i att bekämpa extremism, dyrbar tid och kraft ska ödslas på IS-flaggor på Facebook och Instagram.
Moderaterna brukade inte ta så lätt på frågor om censur och yttrandefrihet.
För ett tag sedan krävde Moderaterna i Staffanstorp att återvändande jihadister inte ska få försörjningsbidrag eller annan service i kommunen. Att det inte går enligt lag verkade kvitta, det viktiga är tydligen att skicka signaler.
Vänsterblockets partier har i regel varit sämre på att erkänna problem med moralpoliser och religiösa fundamentalister i förortsområden. Men alternativet från borgerliga partier kan inte vara principlös populism.