Osund elitidrott behåller greppet

Intresset för toppidrott på tv kräver ett stort mått självbedrägeri. Hur länge ska fansen orka?

Krönika av Johan Rudström.

Krönika av Johan Rudström.

Foto: Stian Lysberg Solum

Ledarkrönika2019-12-11 05:11
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Runt en miljon svenskar brukar sätta sig i soffan med morgonkaffet på helgerna och titta på SVT:s Vinterstudion. Toppidrottens dragningskraft är stor. När flaggorna vajar och någon norsk skidlöpare får ge sig för en svensk glöms vardagens bekymmer för en stund. Det är också lätt att glömma att elitidrott egentligen är en mycket osund företeelse.

De kommande veckorna kommer inte det svenska superlöftet Frida Karlsson att vara med. Hon har ”stoppats av läkarna”. Detsamma gäller för övrigt den regerande världscupmästaren, norska Ingvild Flugstad Östberg. De båda ”ligger på gränsen” i sina försök att hänga med den nyligen dopningsavstängde Therese Johaug.

Andra fakta från skidspåret: Andelen astmatiker är mycket högre än i befolkningen som helhet och till senaste OS tog Norge med sig 6 000 doser astmamedicin. De enda som på allvar utmanar Sverige och Norge är de ryssar som ännu inte stängts av för dopning. Dopningsorganisationen Wada beslutade på måndagen att stänga av Ryssland (som nation) från mästerskap i ytterligare fyra år på grund av systematisk dopning.

De två starkaste drivkrafterna bakom toppidrott är nationell ära och pengar. När Sovjetunionen och DDR utmanade väst var OS-medaljerna centrala i propagandan. När amerikanerna svarade gjorde de det också med anabola steroider, om än inte i statlig regi. Friidrottsrekorden från 1980-talet står sig än i dag, om de inte slagits av ett kinesiskt eller kenyanskt ”löparunder” behäftat med starka dopningsmisstankar.

De största pengarna finns i lagidrotterna, särskilt i fotbollen. I de stora ligorna, och det europeiska Champions league, byter oligarker och oljeschejker spelare för miljarder. ”Gladiatorer” som Ronaldo eller Neymar levererar mål, men är också varumärkena som drar in pengarna via tv-rättigheter och reklam, samt genom tröjförsäljning.

Nya avslöjanden kommer, det kan man vara säker på. Ändå sitter vi troget kvar, tittar, gläds och förtvivlar. Att bedrägeriet kan gå väldigt långt bevisas av att cykelsporten fortfarande har en mycket stark ställning nere i Europa. Trots Lance Armstrong, och trots att alla vet att det är fysikaliskt omöjligt att ta sig upp på den där bergstoppen på den tiden i Tour de France.

Vad ska vi titta på då, för att slippa behöva lura oss själva? Även tidigare så eleganta sporter som tennis och golf befolkas ju av broilers numera. Jag rekommenderar snooker, biljardsporten med de stora borden och de röda små kloten. Judd Trump, eleganten, i Masters i januari. Det är bara att bänka sig.