Att vatten är en mänsklig rättighet är ett extremt påstående, sade Nestlés tidigare vd Peter Brabeck-Letmather 2013. Bolaget hamnade i blåsväder. Var de så giriga att de förnekade människor rätten att dricka vatten?
Vad vd:n också sa var att vatten är den viktigaste och mest värdefulla varan för människan. Ett bra sätt att visa hur mycket vi värderar vatten är därför att sätta ett pris på det. I det avseendet har han helt rätt.
Att behandla vatten som en resurs utan pris innebär inte att den har ett oändligt värde, men ett obefintligt. Ändå är det precis vad många gör. När politiker och välgörenhetsorganisationer kallar vatten för en mänsklig rättighet ökar konsumtionen – alla har ju rätt till det – vilket förvärrar bristen.
De senaste åren har allt fler politiska diskussioner liksom konflikter därför kommit att kretsa kring tillgången på vatten. Det är inte konstigt. Av all världens vatten kan människor bara konsumera 2,5 procent. Men det mesta finns i glaciärer. Under en procent av världens färskvatten är tillgängligt i flytande form.
Att hantera en såpass begränsad resurs som vore den obegränsad är därför extremt. Den mänskliga rättigheten kan aldrig tillgodoses om innehållet ständigt slösas bort eller undervärderas. Att slösa med vatten är nämligen en respons på att priset är för lågt.
Det intuitiva svaret kan vara att man från politiskt håll ska reglera användandet. Men när exempelvis Kalifornien begränsade vattenanvändningen som svar på långvarig torka minskade jordbrukssektorns produktion med 320 miljoner dollar. Odlare uppfattade att delstaten lät dem bära kostnaden för andras slöseri, vilket minskade viljan att förändra sig.
Det är fel. Den som minskar sin användning, särskilt vid torka, borde belönas. Så vad göra? Skapa vattenmarknader, precis som Australien gjort för att hantera sin vattenbrist.
En fungerande marknad ger rätt incitament att spara vatten. Den odlare som spar i blötare perioder har en tillgång som tingar ett högre pris i torrare tider. Den som slösar måste köpa dyrare vatten vid torka, vilket skickar signalen till dem som sparat att de även undviker högre kostnader. Miljömässigt ansvarstagande uppmuntras året runt.
I dag finns uppskattningsvis 286 gränsöverskridande flod- och sjöområden, men bara 84 stycken omgärdas av samarbeten för att hantera överutnyttjande. Alla får därför inte ta del av vattnen i dag.
Enligt en ny rapport från The Economist Intelligence Unit har tillgången på färskvatten minskat från 13 000 kubikmeter per person och år i början av 60-talet till mindre än 6 000 kubikmeter år 2014. Varje år upplever ungefär fyra miljarder människor kraftig vattenbrist i minst en månad. Samtidigt ökar efterfrågan med en procent per år.
Att bevara miljön genom att exempelvis minska vattenanvändningen är ultimat sett en investering. Att avstå onödig konsumtion nu för att fler framöver ska få ta del av en större nytta borde fler kunna acceptera, snarare än att låta vissa människor gå törstiga.