Författaren Jan Guillou har länge uttryckt irritation mot att inte få betala mer i skatt. För några år sedan beklagade han som "socialist", för vänstertidskriften ETC, att det blivit svårare med ”negativ skatteplanering” (19/1 2016). I en krönika skrev han själv följande: ”Nu är de jäklarna ute efter att sänka min skatt igen. Det har med åren blivit allt svårare att bedriva negativ skatteplanering, eftersom det finns en bred politisk enighet om hur angeläget det är att öka inkomstklyftorna i Sverige.” (Aftonbladet, 19/8 2019).
Det är nästan så att man får intrycket av att den stackars författaren förföljs av skattesänkningar.
Men som skattejuristerna Erik Wiger och Magnus Bodö på föreningen Skattebetalarna påpekar verkar Jan Guillous önskan att betala ytterligare skatt inte omfatta förmånsbeskattning (21/6). Författaren har nämligen varit i en segdragen process mot Skatteverket som i slutet av 2019 meddelade att hans författarverkstad i Barkö, Östhammars kommun, används som bostad och därför ska förmånsbeskattas. Villan är på 174 kvadratmeter. I veckan kom förvaltningsrätten i Uppsala med samma besked: boendet ska förmånsbeskattas.
Guillou har invänt och hävdat att han arbetar "i princip sett alla dygnets timmar" och att "privat nyttjande" därför är omöjligt. Så sent som för två år sedan beklagade sig Guillou över att Skatteverket riktade in sig på just hans ärende och honom, enligt egen utsago "den författare som under de trettio senaste åren betalt mest i skatt" (19/1 2020). Det tycks alltså vara synd om Guillou både för att han krävs på skatt, och för att han inte krävs på skatt.
I slutet av den borgerliga alliansregeringens tid var det flera som likt Jan Guillou offentligt beklagade sig över skattesänkningar.
Alexander Skarsgård, Dogge Doggelito, Jonas Gardell, Stellan Skarsgård, Alex Schulman - listan var lång. Clas de Faire vädjade direkt till dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg om att få slippa jobbskatteavdrag: "Jag vill inte ha de här 600 kronorna" (Resumé, 22/11 2013).
I riksdagen lades det kristdemokratiska motioner om "Frivillig skatteinbetalning" och "Frivillig kändis- och rikemannaskatt". Man anade en viss ironi bakom meningar som: "Det bör utredas hur en sådan frivillig skatt kan införas så att kändisar och välbärgade människor enklare kan handla utifrån sina samveten".
Regeringen Löfven, som tillträdde 2014, behöll alliansens jobbskatteavdrag men den livliga skattedebatten dog trots det ut.
Tillbaka till Guillou då. Skattebetalarnas jurister påpekar att Skatteverkets beslut inte enbart har gällt förmånsbeskattning av en författarverkstad. Det handlar även om att Guillous bolag "betalat badrumsrenovering och försäkring för en annan fastighet (som Guillou äger privat), samt att bolaget placerat inventarier med ett bokfört värde på ca 7,5 miljoner kronor hemma i författarens lägenhet". Om Guillou skulle slippa förmånsbeskatta skulle det vara en förskjutning av rättsläget, och "goda nyheter för tusentals småföretagare" som enligt Skattebetalarna ofta beskattas onödigt hårt.
Det finns, påpekar juristerna, en möjlighet för Guillou att begära omprövning av äldre beskattningsår för att få förmånsbeskatta i enlighet med förvaltningsrättens dom: "Eftersom författerianläggningen uppfördes redan 1991 torde potentialen för framgångsrik negativ skatteplanering vara god".
Om den starka viljan till att betala mer i skatt inte enbart handlade om politisk positionering, vill säga.