Frågan om aborträttens grundslagsskydd i Sverige var en motreaktion på den amerikanska politiken, när fallet Roe v Wades prejudikat upplöstes av USA:s högsta domstol 2022.
I veckan överlämnade grundlagskommittén sitt betänkande till justitieminister Gunnar Strömmer (M).
I kommittén har riksdagens partier kommit överens om försvagningar av föreningsfriheten och rätten att inte fråntas sitt medborgarskap, samtidigt som rätten till abort och rätten att få pröva sin sak i domstol grundlagsskyddas. Tidöpartierna ville gå längre än kommitténs förslag och göra det möjligt att återkalla svenskars medborgarskap i ännu fler fall.
Vad som är gemensamt för de föreslagna rättighetsändringarna är att de följer av den högaktuella politiska debatten.
Gängkriminaliteten och säkerhetspolitiken dominerar, med rätta, nyhetsbevakningen sedan några år tillbaka. Partierna motiverar därför begränsningarna av föreningsfriheten och avskaffandet av det absoluta skyddet av medborgarskapet med det ökade behovet att värna rikets säkerhet och kampen mot den organiserade brottsligheten.
Frågan om aborträttens grundslagsskydd var i sin tur en motreaktion på den amerikanska politiken, när fallet Roe v Wades prejudikat upplöstes av USA:s högsta domstol 2022. Något hot mot aborträtten fanns dock inte i Sverige.
När nu aborträtten ska skrivas in i regeringsformen, samtidigt som den absoluta rätten att inte fråntas medborgarskapet inte längre ska gälla för dem med dubbla medborgarskap, framstår Sveriges grundlagsskyddade rättigheter som lättföränderliga efter nutidens politiska nycker.
Och därmed rätt illa skyddade.
Med grundlagsreformen 2010 började en ny epok i Sveriges grundlagsskydd för individers fri- och rättigheter. Det blev lättare för enskilda personer att få rätt i domstol när det offentliga inskränkt eller gjort övertramp av rättigheterna som fastslås i regeringsformen.
De föreslagna grundlagsändringarna riskerar tyvärr att på sikt försvaga individens styrkeförhållande mot staten, tvärtemot Gunnar Strömmers uttalade ambition när grundlagskommittén sjösattes.
Det var en viktig seger för liberala och borgerliga värderingar.
Men alla dessa grundlagsändringar som nu måste klubbas en gång före respektive efter valet 2026 för att bli verklighet riskerar tyvärr att på sikt försvaga individens styrkeförhållande mot staten, tvärtemot Gunnar Strömmers uttalade ambition när kommittén sjösattes 2023.
En grundlag utan långsiktighet är nämligen inte en särskilt stark garant.
Det återstår att se om regeringen med SD kommer att lägga fram förslag på de större begränsningar de ville ha men inte fick igenom i kommittén. Men en viktigare och välkommen komplettering hade varit att höja trösklarna för att ändra grundlagen, så att rättighetsförändringar efter debattens trender inte blir nya modus operandi.
Annars kan grundlagsreformen komma att bita den som vill värna individens rätt mot statens och kollektivets intressen – i brist på bättre ord – i bakdelen.