Vet du vad som borde ge dig nyårsångest? Lönegapet.

För första gången på länge har lönegapet slutat minska i Sverige.

Lönen är jämställd fram tills att första barnet kommer, sen spårar det ur.

Lönen är jämställd fram tills att första barnet kommer, sen spårar det ur.

Foto:

Ledarkrönika2025-01-01 08:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sju år, så länge sen var det Uppsala kommun följde det lagstadgade kravet att göra en lönekartläggning för att kunna följa upp eventuella löneskillnader mellan könen. Det är sämst i Uppsala län och när kommunens HR-chef får frågor om detta av P4 Uppland är förklaringarna undermåliga.

Men problemen med ojämställda löner är betydligt större än kommunala lönekartläggningar. Förra året slutade nämligen lönegapet mellan kvinnor och män minska för första gången på länge i Sverige.

Lönegapet beror på många olika saker. Till viss del handlar det om att vi som samhälle systematiskt värderar feminint kodat arbete lägre än maskulint kodat sådant. Det resulterar i att yrken där kvinnor är överrepresenterade får sämre betalt som grupp än de där männen är överrepresenterade.

undefined
Att göra barnuppfostran mer jämställd är en viktig pusselbit för att krossa patriarkatet.

Det som är positivt är att lönegapet är i stort sett icke existerande för två individer av olika kön som jobbar med samma sak. Fram tills att första barnet kommer, då spårar allting ur. Det är när man tittar på det egentligen inte så konstigt. Om man är borta från jobbet under en längre period så kommer löneutvecklingen att vara sämre. Det som är den relevanta frågan är varför det oftast är mamman som blir hemma mer.

Det korta, sunkiga, svaret är på grund av patriarkatet. Över tusentals år har normer om vem som ska ta hand om barnen etablerats. Det har lett till kvinnor blir påtvingade en roll att ta det primära ansvaret för barnuppfostran, vare sig de vill det eller inte. Sverige var tidigt med en familjepolitik inriktad på att ge kvinnor möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden. Genom att öppna förskolor och införa föräldraförsäkring så kunde många fler skaffa ett jobb. Men vissa saker staten gjorde förstärkte också skadliga normer. När man först började betala ut bidrag så var det uteslutande till kvinnor.

undefined
Att se över hur föräldrarförsäkringen fungerar borde vara högsta prioritet för jämställdhetesminister Paulina Brandberg (L).

Även om det inte längre fungera så är uttaget fortfarande väldigt ojämställt. Man har genom olika reformer genom åren gjort det bättre, till exempel så har vissa dagar avsatts specifikt för pappan att ta ut. Men skillnaderna finns fortfarande där, och är en stor anledning till att kvinnor i alla branscher halkar efter lönemässigt.

När staten delar ut bidrag bör den inte förstärka osunda normer och värderingar. Skattepengar ska inte gå till att göra världen mer patriarkal. Det vi kan göra i stället är att göra uttaget av föräldraförsäkring mer jämställt. 

Ska vi komma till rätta med ojämställdhet så krävs mycket, vi behöver jobba i alla samhällets delar samtidigt, över tid. Och då är en mer jämställt utformad föräldraförsäkring avgörande för att sluta lönegapet.

Vi kan krossa patriarkatet, en kommunal lönekartläggning och ett jämställt uttagande av föräldraförsäkringen åt gången.