Petter, som bor bredvid lördagens explosion i Lövstalöt, säger följande till UNT: "När övervakningskamerorna kom upp här gick alla misstankar till huset bredvid oss. Man har ju hört att de som spränger tar fel adress ibland och därför gjorde jag så här med våra namnskyltar för att visa att det är vi som bor här och inga andra (3/12). På en glad och festlig bild, med två personer i cowboykläder, står det "Här bor Petter och Lilly" och lite längre ned "och deras katter" med bilder på katterna.
Den festliga bilden är en sådan kontrast till våldet och eländet.
Med tanke på hur våldet återkommande har drabbat andra än de direkta måltavlorna är det inte svårt att förstå tilltaget. Om man bara visste att ett grannhus eller en grannlägenhet var en tänkbar måltavla skulle nog många göra samma sak. Allt som kan minska risken för att någon dåre, kanske starkt drogpåverkad dessutom, ska ta fel på hus eller person.
Samtidigt är det så oerhört bakvänt att människor ska behöva visa vilka de är, för att undvika sprängningar och skjutningar. Det säger också något när det som borde leda till ökad trygghet, polisiär närvaro och nya övervakningskameror, tvärtom får folk i en område att förbereda sig på det värsta.
Risken för att det sprids en allmän känsla av att Polisen, politiken och kommunen inte räcker till är stor.
Efter sprängdådet i Fullerö har grannar berättat att de önskat mer stöd (SVT, 11/11). "Det borde finnas någon fond eller någonting som hjälper till med den ekonomiska delen", sade en drabbad. Även när lokala medier sände från Forumtorget i höstas, om just våldsvågen, kom frågan om hjälp till grannar upp. Ska man som drabbad granne verkligen behöva söka tak över huvudet via sociala medier?
Värre än de materiella skadorna, och att bli tillfälligt bostadslös, är förstås att förlora livet.
Men i stället för att privatpersoner ska behöva tapetsera sina hus med bilder och namn på sig själva, måste Polisen och andra viktiga institutioner återfå kontroll över situationen. Sedan första oktober får Polisen ta sig in i gängkriminellas mobiler i förebyggande syfte, och fler lagändringar är på gång. I stället för att vara steget efter, behöver Polisen vara steget före.
Alla dåd kommer inte att kunna förhindras, lördagens exposition i Lövstalöt visar det. Men antalet måste pressas ner.
Glada familjebilder är till för helt andra saker än för att säga "snälla, spräng oss inte!"