I onsdags kom undersökningen som alla kommunledningar tar på största allvar en gång om året, Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimatet. Samtliga 290 kommuner radas upp med avseende på 18 faktorer som talar om hur lätt eller svårt det är att driva företag i kommunen. I Uppland är det allt som oftast svårt. ”En väckarklocka”, säger Lars Ingeberg, näringslivschef i Tierp, om att ha tappat 71 placeringar till plats 209.
Klockan har ringt många gånger i regionen sedan den stora enkätundersökningen inleddes för 20 år sedan. Kommunpolitiker av olika politisk färg har tryckt på snooze lika många gånger. Det är lätt att få intrycket att man faktiskt inte vet vad det beror på att företagen gör tummen ned.
Ta Uppsala, som rasar till historiskt usla 232:a plats. ”Det är utan tvekan långt kvar till målet att vara bland de 50 bäst rankade kommunerna i Sverige år 2023”, konstaterar Svenskt Näringslivs regionchef Anna-Lena Holmström som ett understatement (UNT 23/9). Men varken den politiska majoritet som lägger huvudet på sned och talar om ”utmaningar” eller den opposition som kräver bot och bättring gör det med stort självförtroende.
Utmaningarna för Uppsala handlar bland annat om tryggheten för företagare (250:e plats). Det är i första hand en statlig angelägenhet (för polisen) men ändå något att ta fasta på för kommunalrådet Erik Pelling (S) som pekar på ordningsvakter, kameraövervakning och bättre belysning som åtgärder som kan förbättra läget. ”Det finns mycket kvar att göra”, konstaterar han på kommunens hemsida i en allmän kommentar om företagsklimatet.
Varje kommun har sitt speciella näringsliv. I Uppsala utgörs producerande företag till stor del av medicin och bioteknik, life science, som traditionellt haft sin anknytning till universiteten och med färre kommunala kontaktytor. I övrigt dominerar handel och annan service, där villkoren i en snabbt växande stad kan vara besvärliga.
Är småföretagen det första man tänker på när vägar stängs av för ytterligare ett i raden av nybyggen? Tänker man på att de boende och alla trafikanter som måste fram också är potentiella kunder, som måste kunna stanna tryggt och utföra sina ärenden?
Kan ett gott företagsklimat i stor utsträckning vara en attitydfråga? Likt frågor som hållbarhet eller jämställdhet räcker det då inte med fina ord och uppsatta mål på ett papper, det måste genomsyra allt. På företagen jobbar de som både använder välfärden och betalar för den med sin kommunalskatt. Då duger det inte att en gång om året säga att man måste göra mer.