Karolinska universitetssjukhuset har fått ett nytt Macchiarini-fall. Förlossningsläkaren Karin Pettersson har visserligen inte opererat in plaststrupar i patienter som senare avlidit. Inte heller har hon ljugit om sin bakgrund och dömts för omfattande forskningsfusk som den famöse kirurgen. Hon beskrivs av kollegerna som en populär chef, en ”reklampelare för Karolinska” och som ”ett nav som förlossningsvården orienterar sig kring” (DN 20/3).
Men, och det är inget litet men för storsjukhuset, Karin Pettersson har använt sin jobbmejl för att kommunicera med en församling i Stockholm där hon är aktiv. Dessutom har hon föreläst en del vid sidan av jobbet – knappast överraskande för en sådan profil på sitt område. Hon har fått godkänt av sin chef att föreläsa, men ”utan att bisysslan först dokumenterats korrekt”.
Således möttes hon en morgon av två advokater från en extern juristfirma. Karin Pettersson fick veta att hon var avstängd och skulle avskedas. Grunden är en 22-sidig rapport där advokaterna granskat fyra års mejlkonversationer med slutsatsen att hon handlat ”grovt illojalt” mot arbetsgivaren.
Andra läkare och personal som DN talat med nämner inte författaren Franz Kafka men väl DDR och Nordkorea om det angiverisystem och den process som ledde till Petterssons avsked.
Kopplingen till Macchiarini är att Karolinska efter skandalen startade Rättskansliet 2020, med uppgiften att ”samla juridisk kompetens, förbättra kunskaper ... och sköta regelefterlevnaden”. Det är förstås bra med sådan kompetens på ett storsjukhus. Men eftersom storbedragare som Macchiarini sällan kommer förbi får man ägna sig åt ”annat” i stället, som Karin Pettersson.
Helena Sundén heter hon som utsetts till ”compliance officer” på Karolinska. Enligt wikipedia arbetar en sådan ”proaktivt för att företaget följer lagar och regler”. En svensk översättning skulle kunna vara ”regelryttare” eller i fallet Karolinska ”internspion” (här kommer jämförelsen med DDR och Stasi till pass).
”Anställdas mejl granskas vid misstanke om allvarlig misskötsel”, skriver Sundén till DN, i fallet Pettersson efter tips från en missnöjd anställd som tyckt att chefen ”inte alltid varit lätt att få tag på”. Andra anställda som tidningen pratat med håller inte alls med. Men den omfattande utredningen inleddes ändå, av den externa firman till en kostnad av 115 000 kronor, och slutade med avsked för ”illojalitet”.
Det här är en stor del av vårdkrisen i ett nötskal. Personalen ägnar redan timmar varje dag åt annat än patienter, som administrativa pålagor. Som UNT beskrivit i en rad ledartexter, exempelvis ”Strategerna som hindrar dig från att jobba” (9/10), finns ett nytt frälse inom personal (HR), it, ekonomi och kommunikation. Enligt forskare har de upphöjt (eleverat) sina arbetsuppgifter och gjort dem så otydliga som möjligt, inte minst språkligt. De sitter i ledande positioner och sätter den produktiva personalen i arbete.
En compliance officer och hens underlydande passar utmärkt väl in i organisationen. Ingen sjukhusdirektör eller regionpolitiker törs ta bladet från munnen och säga att det inte behövs omfattande dokumentation, utvärdering, uppföljning och så vidare.
Det finns säkert rader av olämpliga arbetsledare på Karolinska, Akademiska och andra sjukhus som borde göra annat, det är svårt att uttala sig om personalkonflikter. Men det finns garanterat en kader av administratörer vars uppsägning inte bara skulle spara in deras lön, utan dessutom frigöra resurser för läkare och sjuksköterskor. ”Sjukhusledningen har fortsatt dialog med verksamheten”, avslutar Helena Sundén. Det är precis det som de fruktar.