UNT grundades 1890 med det uttalade syftet att stödja kraven på allmän rösträtt, tryckfrihet, religionsfrihet, frihandel och sociala reformer.
För snart ett år sedan exploderade bomben i Fullerö. Den kraftfulla detonationen totalförstörde huset och en ung kvinna miste livet. Därutöver skadades ett femtiotal andra byggnader.
Sprängdådet var bara ett av många mord och våldsdåd som skakade Uppsala under hösten 2023. Den blodiga kampen mellan rivaliserande gäng drabbade oskyldiga i en omfattning som tidigare inte upplevts. Du, jag, våra medmänniskor. Känslan var att vem som helst kunde råka illa ut.
De många skjutningarna och sprängdåden visade också något annat, vilken roll oberoende nyhetsmedier i allmänhet och, här i Uppsala län, UNT i synnerhet fortfarande spelar. Såväl på nyhets- som ledarplats. Händelserna förra hösten visade också hur viktiga de värden som var grunden till att Upsala Nya Tidning grundades för snart 125 år sedan fortfarande är.
När tidningen grundades 1890 var det med det uttalade syftet att stödja kraven på allmän rösträtt, tryckfrihet, religionsfrihet, frihandel och sociala reformer. En lika bärande del var att nyhetsrapporteringen, journalistiken, skulle vara saklig och trovärdig. Det gäller än i dag.
UNT har på nyhetsplats bevakat händelseutvecklingen, bidragit med analyser och bakgrund för att läsarna bättre ska kunna sätta sig in i vad som har legat bakom våldsspiralen. Det har också gjorts på ett sådant sätt att de möjligheter som dagens teknik ger utnyttjats maximalt. Texterna har kompletterats med dramatiska bilder och videoinslag som gett en ökad närvaro.
Även på ledarplats har frågan fått stort utrymme. På ledarsidan har vi skrivit en rad texter som sätter händelserna i perspektiv, som belyser, problematiserar och som lyfter fram olika sätt att bemöta och vända utvecklingen.
Demonstrationsrätten är en viktig del av yttrandefriheten.
Det är inte bara inom det sociala området som UNT:s tydliga värderingar fortfarande är relevanta. Samhällsklimatet har förändrats de senaste decennierna, saker som vi tog för självklara nyss är det inte längre. Yttrandefriheten naggas i kanten när demonstrationsfriheten inskränks – ett förslag ligger på regeringens bord om att kunna stoppa demonstrationer med hänvisning till ”rikets säkerhet” – eller när allt fler röster höjs för att förbjuda koranbränningar. För vår säkerhets skull. Detta är något som min företrädare som politisk chefredaktör, Sakine Madon, förtjänstfullt uppmärksammat.
Vi lever också i en tid där det, med Israelkritik som ursäkt, hetsas mot personer av judisk börd. Det saknas inte vittnesmål om judar som inte öppet vågar visa sin tro, samtidigt som många av protesterna mot Israels krigföring glider över i renodlad antisemitism.
Men också muslimer misstänkliggörs. Samarbetet med regeringspartierna har inte mildrat ledande sverigedemokraters antimuslimska retorik, där en hel religion och alla dess utövare klumpas samman till en odemokratisk entitet, påstått omöjlig att förena med vår västerländska demokrati.
Då som nu är den åsiktsdrivna ledarjournalistiken och den sakliga nyhetsjournalistiken en garant för demokrati och yttrandefrihet och ett värn mot desinformation. I ett splittrat medielandskap präglat av snabbhet, sociala medier, tunnelseende och polarisering blir tidningens roll viktigare än någonsin.
Hos oss vet läsarna att nyhetsförmedlingen är objektiv, att det inte skarvas med sanningen för att vinna billiga poänger. UNT förblir också en plats där politiska uppfattningar skärskådas och där även andra perspektiv, via debattsidan, får komma till tals.
Den 1 juli 2002 skrev UNT:s då nytillträdda chefredaktör Håkan Holmberg att UNT, kort och gott, är liberal. Det är lika sant nu. Tiderna förändras, uppdraget förblir detsamma.