God jul! Eller kanske bara jul! Eller inte ens det. Det finns människor för vilka de sista veckorna i december är årets värsta, vilka de går in i med fasa. Medan vissa myser med familj och släkt blir andra slagna sönder och samman.
Häromdagen berättade SVT Uppsala om “Sofia” vars julfirande länge var en mardröm. Under många år tillbringade hon och barnen helgerna isolerade med sin våldsamma man och pappa som slog och hotade. “Han ville ha full kontroll och förbjöd mig att gå på julbord eller fira med min familj. Det var som att leva bakom osynliga järngaller, säger hon (SVT 16/12).
“Sofia” berättar om hur svårt, nästan omöjligt, det var att lämna mannen. Om hur hon hela tiden hoppades på att det skulle bli bättre. När det gick så långt att han också gav sig på barnen och uttalade dödshot, fick hon till slut kraft att kontakta socialtjänsten och kvinnojouren vilka gav henne tillräckligt med stöd för att orka ta steget bort från den destruktiva relationen. Mannen dömdes sedan till fängelse för det han gjort mot henne och barnen.
Kvinnans berättelse är långt ifrån unik. Tvärtom visar statistik att risken för framförallt kvinnor och barn att utsättas för våld ökar under jul och nyår. Till följd av långa ledigheter och skollov tvingas de tillbringa mer tid än vanligt med förövare. Inte sällan omges också firandet, i den mån det förekommer ett sådant, av stora mängder alkohol, vilket förvärrar situationen ytterligare. Likaså har den stress många känner i samband med julfirandet en eskalerande effekt.
Av de mellan 35-40 000 anmälningar av våld i nära relationer som polisen får in varje år kommer många enligt Brå, Brottsförebyggande rådet, i januari efter julhelgerna. Framförallt handlar det då om misshandel mot kvinnor. Även kvinnojourerna ser liknande tendenser. Efter julhelgerna kommer många blåslagna och knackar på dörren.
Förra året genomförde polisen i region Mitt en insats för att minska antalet fall av våld i nära relation i jultid. Inför och under helgerna delade man ut information till allmänheten om vikten av att kontakta polisen om man misstänker att det förekommer våld i nära relation.
Frågan är lika aktuell i år. När man befinner sig mitt i helgens härligheter, rusig av allt mys, levande ljus och skratt runt sällskapsspel är kanske mindre lyckligt lottade medmänniskor det sista många tänker på. Men det är inte särskilt mycket begärt av den som är trygg och älskad att försöka hålla öron och ögon öppna och notera hur barnens klasskamrater, ens arbetskollegor eller grannar uttrycker sig och agerar i jul- och nyårstid. Verkar någon rädd, hörs märkliga ljud från trapphuset eller skrik från gatan är det läge att agera. Ibland genom att omedelbart ringa polisen, i andra fall genom att försiktigt ställa frågor eller hålla uppsikt.
Hos många av de som är offer för våld i nära relation finns också en skam över att leva i en familj där det förekommer våld och hot. Särskilt under julen då det finns en förväntan om att allting ska vara så bra, så fint. Ingen vill vara glädjedödaren som visar upp en blåtira på Instagram i stället för en tjusig handväska eller nyutkommen bok man fått i julklapp.
Men tröskeln för att i alla fall skicka ett sms med en bild på blåtiran till någon som kan hjälpa måste sänkas. Det gör den om vi alla bestämmer oss för att göra vårt yttersta för att inte bara vi själva och våra nära ska få en god jul och ett gott nytt år, utan alla. Vi får aldrig acceptera såna onda jular som “Sofias”.