Turkiets president Tayyip Erdoğan är samma sorts gangsterledare som Rysslands Vladimir Putin. När Erdoğan nu bråkar om vårt och Finlands Natomedlemskap behöver man ha det i åtanke.
Erdogan och Putin har, trots att de vid första anblick hade olika intressen i Syriens inbördeskrig, samarbetat sedan flera år. När USA och dåvarande president Donald Trump drog tillbaka de egna trupperna från Syrien visste kurderna som hade krigat mot Islamiska staten att det innebar grönt ljus för Erdoğan. Nu vill den turkiske presidenten få fria händer att invadera ytterligare syriskt-kurdiska områden.
Erdoğans talesperson Ibrahim Kalin satte häromdagen direkt villkor för ett svenskt medlemskap: ”De måste sluta tillåta PKK-butiker, aktiviteter, organisationer och individer att existera i dessa länder” (Aftonbladet, 15/5).
Den turkiska regimen stämplar varje form av opposition som "PKK". Som journalisten Kurdo Baksi skriver i Expressen: ”Min far som var partiledare för ett PKK-kritiskt parti dömdes 2020, till sex år och tre månaders fängelse, för medlemskap i PKK” (16/5).
Även utanför Turkiets gränser haglar beskyllningarna. För två år sedan hängdes fyra socialdemokratiska riksdagsledamöter ut i turkisk press med namn och bild, med bisarra anklagelser om att de stödjer terrorism (blankspot.se, 20/5 2020). Deras ”brott” var att de hade undertecknat en socialdemokratisk riksdagsmotion om kurders rättigheter. För den som följer turkisk politik är mönstret välbekant. Politiker, akademiker, författare och andra som uttrycker en avvikande åsikt om regimens kurdpolitik anklagas lättvindigt för att ha ”terrorkopplingar”.
2019 lanserade den turkiska tankesmedjan Seta en omfattande rapport där en mängd europeiska politiker påstods vara sympatisörer till PKK - däribland Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist (S). Såväl den norska som danska regeringen markerade mot den regimnära tankesmedjans åsiktsregistrering. I Sverige kallades däremot ingen ambassadör till utrikesministern, inte heller pressade vi den turkiska regeringen att lova att inte gripa utpekade svenska medborgare.
Kommer denna undfallenhet göra sig gällande under Sveriges Nato-process?
Liberalernas Fredrik Malm och Allan Widman har tidigare argumenterat för att utesluta Turkiet ur Nato. Bland annat konstaterade duon att landet stred mot USA-stödda trupper i Syrien, och varken respekterar mänskliga rättigheter eller demokratiska principer (Expressen, 21/8 2018).
I en rättvis värld hade Turkiet uteslutits. Nu är frågan i stället: Vad kommer Erdoğan få?