Krönika av Johan Rudström.
Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch utkämpar en strid för ledande politikers rätt att vara lika inför lagen, att inte vara rättslösa. En privat bostadsaffär ska vara just privat, följa de lagar och regler som gäller på fastighetsområdet. Men Buschs köp av ett hus öster om Uppsala, där den 81-årige säljaren vill att köpet ska hävas, håller på att skymma den övriga KD-politiken på till exempel pandemi- eller migrationsområdet, vilket blev tydligt i intervjun på SVT:s 30 minuter (24/2). Om det också ligger bakom KD:s kraftiga tapp i opinionsmätningarna den senaste tiden får vara osagt, men visst kan det ha bidragit.
Det kan vara så som Busch hävdar, att personer i 81-åringens närhet utnyttjat hennes ställning, och medielogiken som följer av den, för att själva komma i besittning av fastigheten. I så fall ett mycket cyniskt spel där man såg en attraktiv sjötomt glida en ur händerna, men samtidigt möjligheter till rubriken ”partiledare lurade förvirrad åldring”. Under alla omständigheter var 81-åringen ett offer och Ebba Busch ville låta saken avgöras av det oberoende rättssystemet.
Men rättsmaskineriet mal långsamt, samtidigt som opinionen skiftar snabbt. Ebba Busch ville också låta ”folket” veta hur hon resonerat. I ett långt inlägg på Facebook beskriver hon alla turer i affären, hur hon behandlats av en skrupelfri motpart. Uppenbarligen lät hon ingen jurist granska denna inlaga till ”folkets domstol”. Troligen var det i syfte att förstärka motpartens onda avsikter som hon nämnde att 81-åringens juridiska ombud tidigare dömts för brott.
På onsdagen meddelade ombudet att han anmält Ebba Busch för grovt förtal. Anmälan har enligt advokaten skickats till särskilda åklagarkammaren, som tar hand om brottsmisstankar där riksdagsledamöter är inblandade. ”Förtal i teknisk mening kan vara tillåtet om det är försvarligt men rättsordningen ser ofta strängt på uppgifter om tidigare brottslighet”, skriver juristprofessorn Mårten Schultz (SvD 23/2).
Det har hävdats att just en KD-ledare inte skulle kunna agera mot äldre på grund av partiets politiska profil, ungefär som att S-politiker inte (helt lagligt) bör sänka sin skatt eller ombilda sin hyresrätt till bostadsrätt. Men det vore att underkänna alla äldre - att säga att de är värnlösa mähän och inte att de, som du och jag, också kan vara skurkar och banditer.
Till syvende och sidst är politiken en förtroendebransch. Utfallet bestäms inte av oberoende institutioner och är inte alltid rättvist. Kristdemokraterna kan snart ha en partiledare som utreds för brott. Pandemihanteringen, äldrevården och migrationen hamnar då alltmer i bakgrunden.