När Trump och Putin ska träffas är inte Ukraina inbjudna. Trump vill tvinga fram ett fredsavtal. Men det skulle i praktiken innebära ett nederlag för Ukraina, och lära Ryssland att det lönar sig att invadera ett land i Europa.
80 år efter andra världskrigets slut har USA abdikerat från tronen som den fria världens ledare.
Trump ser inget värde i att vårda relationerna med sina allierade. Snart möter han Putin i den brutala diktaturen Saudiarabien för att tina upp de frostiga relationerna. Ukraina är inte inbjudna. Målet är att tvinga fram ett fredsavtal, som egentligen innebär nederlag för Ukraina och som lär Ryssland att det lönar sig att invadera ett land i Europa.
Det är inte svårt att föreställa sig hur jublen ekar och champagnen flödar i Kreml.
Samtidigt varnar Zelenskyj för att Putin planerar att invadera ett Natoland. Bilden bekräftas av Danmarks underrättelsetjänst (FE), som den 9 februari publicerade ett dokument med en isande bedömning:
Ryssland förbereder sig för krig mot Nato.
FE bedömer att Ryssland om två år kan vara ett trovärdigt hot mot ett eller flera Natoländer. Risken är störst för Polen och Litauen– Sveriges grannländer, med endast lilla Östersjön emellan. Om inte USA engagerar sig i kriget kan Ryssland vara redo för storskaligt krig i Europa om fem år.
Putin förbereder sig, här och nu, för att bre ut ett ryskt imperium över Europa. Kina, Iran och Nordkorea står bakom honom. Kanske snart också USA, om det vill sig så illa. Åtminstone genom passivitet.
Världen så som vi känner den går in i en ny era. De senaste dagarnas händelseutveckling i utrikes- och säkerhetspolitiken är skrämmande. Men ju tidigare Sverige och Europa landar i och anpassar sig till den nya verkligheten, desto större är chansen att hålla tillbaka mörkret.
När vi inte längre kan räkna med USA:s stöd är det viktigt att EU tillsammans med Europas övriga demokratier går samman. Och visar vem som bestämmer.
I ett inlägg på X under måndagen skrev EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att Europas säkerhet står vid ett vägskäl och att det är brådskande att Europa kraftigt ökar sitt försvar.
I ett inlägg på X under måndagen skrev EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen:
”Europas säkerhet står vid ett vägskäl. Ja, det handlar om Ukraina – men det handlar också om oss. Vi behöver ett brådskande mindset. Vi behöver kraftigt ökat försvar. Och vi behöver dem båda – samtidigt.”
Trots det otäcka läget finns glimtar av hopp. I sådana här turbulenta tider, när framtiden är oviss, är det mycket svårt att förutse hur allt kommer landa och vilka händelser som påverkar utgången. Både pandemin och inte minst Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 visade dessutom att EU kan samla gemensam kraft när omständigheterna kräver det.
Ju tidigare det sker, och ju större försvar Europas demokratier bygger upp, desto större är chansen att förhindra att kriget i Ukraina sprider sig som en pest över vår kontinent.