Listan över barn som saknas i klassrummet när terminen startar. Det finns många anledningar till att de inte dyker upp under uppropet, vissa är helt oskyldiga. Familjen kan ha flyttat till en annan kommun och glömt att uppdatera sin folkbokföring, andra anledningar är betydligt mörkare.
Det kan till exempel handla om hederskultur. Varje dag tvingas människor att leva i ofrihet på grund av att personer i deras närhet vill kontrollera dem. Det grundar sig i de gamla patriarkala värderingar de bär på.
Regeringen har infört en lag som gör det möjligt att stoppa föräldrar som planerar att för ut sina barn ur landet för så kallade uppfostringsresor. Dessa innebär ofta i praktiken att barnen utsätts för övergrepp och att kontrollen över dem förstärks ytterligare. Det är inte ovanligt att både omvändelseförsök och tvångsgifte förekommer.
Trots den nya lagen försvinner fortfarande barn ur landet, och att införa vissa ytterligare bestämmelser hade kunnat göra stor skillnad.
Väldigt konkreta förslag som att i samband med att en resa ur landet stoppas också göra en LVU-anmälan borde vara självklara. Men ska man komma åt hedersförtrycket måste de bakomliggande strukturerna brytas ner.
Patriarkatet är lika gammalt som jordbrukssamhället, det präglar och genomsyrar dess alla aspekter. Det som först är fördomar och värderingar översätts över tid till strukturer. Både sociala och juridiska. Att förändra normer och värderingar är inte lätt, men det går.
Dels är det möjligt genom konkreta reformer, att sambeskattningen avskaffades 1971 ledde på ett väldigt tydligt sätt till att fler kvinnor kunde ta plats på arbetsmarknaden. Vilket ledde till större ekonomisk jämställdhet. Som i sin tur bröt ner idéer om att män skulle ha ensamrätt på att försörja familjen.
Men det räcker inte med konkreta reformer. Man måste också jobba aktivt med att förändra normer och värderingar att bli mer jämställda. Det är ett arbete samhället bäst kan göra i skolan. Att se till att bra och sunda värderingar genomsyrar utbildningen hela vägen från förskolan kan ge positiva resultat. Det kommer dock ta tid, kräva energi och kontinuerligt arbete. Framför allt krävs det ihärdighet, att jobba med värderingar i några år för att sen lägga ner arbetet gör marginell skillnad.
Alla de 41 barn som fortfarande inte kommit tillbaka till Uppsalas skolor den här terminen är inte utsatta för hedersförtryck. Men det finns helt klart fall där risken att förtryck förekommer är stor.
Att långsiktigt få bukt med strukturerna som ligger bakom bortrövanden är helt centralt, men minst lika viktigt är att se till att de pojkar och flickor som här och nu utsätts för övergrepp kan hämtas hem.