Äntligen! Kanske. I snart två år har de ukrainare som tagit sig till Sverige och fått stanna med hänvisning till EU:s massflyktsdirektiv behandlats som andra klassens medborgare. De har visserligen fått stanna här i Sverige, erbjudits ”tillfälligt skydd”, tack vare EU-direktivet, men det är också allt.
Nu flaggar dock regeringen för att en förändring kan vara på gång. Det är på tiden.
Eftersom skyddet som ges av massflyktsdirektivet är just ”tillfälligt”, även om kriget har visat sig långvarigt, får de ukrainska flyktingarna inte folkbokföra sig, vilket gör det svårt att skaffa bankkonto, begränsad rätt till sjukvård och en rad andra problem i vardagen. De ukrainska flyktingarna får inte heller ta del av ordinarie etableringsinsatser för personer som beviljats internationellt skydd. Detta för att, just det, deras skydd är ”tillfälligt”.
Av samma anledning har ukrainare som kommit till Sverige nekats SFI i de flesta kommuner. Det har inte getts några statliga anslag till deras SFI-studier och eftersom – överraskning! – deras vistelse i Sverige är ”tillfällig” har det varit få kommuner som erbjudit SFI.
I mars förra året anslog visserligen regeringen 100 miljoner kronor som skulle gå till ukrainares SFI-studier och sedan förra sommaren har regeringen gentilt nog ändrat i förordningen om vuxenutbildning så att kommunerna numera ”kan” erbjuda sina ukrainska invånare SFI.
Och sedan då etableringsersättningen, ett öde som delas med asylsökande i Sverige. Dagersättningen uppgår till 71 kronor per person. Det är en nivå som inte har justerats sedan 1990-talet. I 30 års tid har den reala ersättningen till skyddssökande tillåtits urholkas. Ingen regering har lyft ett finger för att ändra detta.
Dagens regering är inget undantag. Visserligen sa migrationsminister Maria Stenergard (M) nu i veckan att det förbereds ett lagförslag som ska göra det möjligt för ukrainare att folkbokföra sig i Sverige och därmed kunna skaffa sig personnummer, skaffa sig till exempel bank-id, få en bättre tillgång till sjukvård och, sist men inte minst, få dagersättningen höjd från 71 till 308 kronor.
Lagförslaget ska ut på remiss och migrationsministern hoppas sedan att det ska kunna ”snabbehandlas” så att de nya reglerna kan träda i kraft i höst.
Det är så klart positivt att regeringen till slut agerar, men det är helt oförståeligt varför processen sätts igång först nu, två år efter att kriget bröt ut, och varför det därmed kommer att ha tillåtits passera mer än 2,5 år sedan krigets utbrott innan denna eller den föregående regeringen gjorde någonting åt de ukrainska flyktingarnas situation.
Detta trots att andra europeiska länder inte har haft något problem med att kombinera massflyktsdirektivet med betydligt rimligare villkor. Det saknas inte heller exempel på ukrainare som först anlänt till Sverige, men som sedan har valt att lämna för andra EU-länder.
En annan allvarlig invändning mot regeringens agerande är att man kopplar allt till möjligheten att folkbokföra och därmed struntar i att justera den låga dagersättningen. Innan man är skriven i landet kommer den även fortsättningsvis att ligga kvar på 71 kronor om dagen, vilket drabbar såväl ukrainare som asylsökande. En justering av dagersättningen hade kunnat göras i samband med vårbudgeten. Då skulle de ukrainare som sökt skydd i Sverige inte behövt vänta till i höst för att få bättre förutsättningar – och det skulle också omfatta alla asylsökande.
Beskedet från regeringen är inte så mycket äntligen, som kanske. För vad man nu gör är att man säger att det inte är överdrivet angeläget att förbättra situationen för ukrainska flyktingar. Och att man inte bryr sig alls om övriga asylsökande.