Sjukförsäkringen har varit en stor valfråga i fyra val i rad. Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) gör sitt bästa för att det ska bli femte gången gillt i september, genom att tillsätta utredningar ”för en trygg sjukförsäkring” (regeringen.se, 13/6). Historien visar dock att det återkommande trixandet gjort försäkringen allt annat än trygg, och framför allt inte hållbar.
Det började med att regeringen Persson (2002-2006) gjorde sitt bästa för att förtidspensionera bort det enorma berg av långtidssjukskrivningar som uppstått i spåren av 1990-talskrisen. Den efterföljande alliansregeringen (2006-2010) försökte riva bort plåstret med rehabiliteringskedjan, vilket höll på att kosta återval 2010 då oppositionens kritik mot den bortre gränsen, även kallad stupstocken, var minst sagt högljudd.
Regeringen Löfvens (2014-2018) reformering av sjukförsäkringen ledde till att kostnaderna skenade igen. Följden blev inte att Stefan Löfven fick byta jobb, men väl Försäkringskassans generaldirektör Anne-Marie Begler, som till punkt och pricka följt hans instruktioner om att minska sjuktalen.
Att gå till val på att mildra kraven för sjukskrivna, för att sedan strama åt dem igen när kostnaderna stiger, kan det bli en framgång för Shekarabi? Eller blir det ett vapen i handen för oppositionen? Historien visar i alla fall att låga krav verkligen inte inneburit lättnader på längre sikt för sjukskrivna.
Varningsklockorna ringer när regeringen tillsätter en utredning som ”ska se över om läkarens bedömning av arbetsförmågans nedsättning i sjukpenningärenden behöver ges större tyngd”. Antagandet är att läkaren som träffar patienten är bättre skickad att bedöma om hen är sjuk än handläggaren på Försäkringskassan.
Oftast är också sjukskrivningen en formalitet med ett läkarintyg som grund. Försäkringskassan godkänner 98 procent av alla ansökningar (2021). Ingen kan argumentera emot en person med ett intyg som säger att hen har halsfluss eller ryggskott.
Problemet är att sedan 2014 har mer än hälften av alla sjukskrivningar psykiska orsaker, vilket sätter en enorm press på husläkaren som har en kvart på sig för sin bedömning. Är regeringens intention att ytterligare öka den pressen? Och att ge ytterligare skäl för den som anser sig sjuk att shoppa runt bland vårdinrättningar efter ett intyg som fått ännu större betydelse?
Ordningen att Försäkringskassan sjukskriver, med sjukintyget som grund men att det är arbetsförmågan som ska prövas, infördes efter en utredning 2008 av förra S-ministern Anna Hedborg. Att Shekarabi nu vill riva upp den kommer varken skattebetalare eller sjukskrivna att tacka honom för.