Det kan verka harmlöst när 12-åringen och dess kompisar spelar in en dans eller get ready with me-video till TikTok. Men fler borde oroa sig för den kinesiska digitala jättens insyn i både barnens och i många fall deras föräldrars telefoner. Det utgör en allvarlig säkerhetsrisk för Sverige på både kort och lång sikt.
I Sverige diskuteras mest skärmar för barn och unga som ett folkhälsoproblem. TikTok dominerar barn och ungas sociala medie-användning. Regeringen och Folkhälsomyndigheten går till angrepp mot antalet timmar framför skärmarna.
Men det är inte skärmtiden i sig som är problemet, utan vad vi gör med den.
En mycket dålig skärmanvändning är att låta främmande makt som inte vill Sverige väl samla in känsliga data från vår befolkning, och ge den möjlighet att destabilisera vår demokrati.
Sedan Rysslands invasion och krig i Ukraina har vi fått lära oss begrepp som hybridkrigföring och desinformation, samt blivit medvetna om att totalitära ledare vill välta världsordningen till diktaturernas fördel.
I detta säkerhetspolitiska schackbräde är informationspåverkan och spionage två viktiga pjäser. Där ligger både Ryssland och Kina steget före.
TikTok har sin hemvist i diktaturen Kina och är underkastad kinesisk lag. Plattformen har bedömts vara en så stor säkerhetsrisk att Regeringskansliets personal har uppmanats att radera appen. Varken USA eller Kanada låter statsanställda använda appen på sina jobbtelefoner, även Europaparlamentet har förbjudit den av säkerhetsskäl (SVT 28/2).
Men samma anställdas personuppgifter och data kan i stället samlas in genom deras barns TikTok-scrollande. Det ger kinesiska intressen en svåröverskådlig möjlighet till påverkan på den allmänna opinionen, insyn i privatlivet för personer med viktiga samhällsfunktioner och inte minst möjlighet till utpressning av enskilda om det vill sig så illa. Det gör oss mycket sårbara mot yttre påverkan.
Fler bekymrar sig över TikToks säkerhetspolitiska konsekvenser.
I Rumänien har TikTok varit central i anklagelser om valpåverkan och desinformation från främmande makt (SvD 17/12). Nu på fredag den 10 januari tar USA:s högsta domstol upp frågan om plattformen TikTok kan förbjudas i USA (DI 18/12). Under EU-valrörelsen försökte L-kandidaten Simona Mohamsson väcka debatt om ett TikTok-förbud sett till appens säkerhetsrisk för Europa – men möttes av tystnad (SvD Debatt 1/3-24).
Albanien har förbjudit appen i ett års tid. Samtidigt har Frankrike, Tyskland och Belgien begränsat sociala medie-användningen för barn (CNN 22/12). Australien har till och med gått så långt att landet förbjuder sociala medie-användning för unga under 16 år (UNT 28/11).
En del av begränsningarna motiveras med att skydda barn och unga från att påverkas negativt av sociala mediers innehåll.
Det är bra.
Men det ligger också i våra barns och ungas intresse att försvara vårt demokratiska samhälle från yttre påverkan och vara försiktiga med vem som får tillgång till deras känsliga data och personuppgifter.
Sådana komplexa integritets- och säkerhetsfrågor är svåra för den enskilde användaren att få överblick och makt över.
Det saknas inte alternativ för ungdomarna: som exempel har Instagrams motsvarighet med så kallade reels utmanat TikTok som plattform.
På söndag samlas det säkerhetspolitiska Sverige på Folk och försvars årliga konferens i Sälen. Endast en programpunkt berör teknologins säkerhetspåverkan, och endast en annan Kinas geopolitiska påverkan.
För att skydda Sveriges nuvarande och kommande generationer borde de säkerhetspolitiska makthavarna överväga ett förbud eller andra begränsningar av TikTok.