Det blir ingen folkomröstning i Tierp. Men det blir sannolikt fortsatt bra belysning på landsbygden, som tierparna vill ha. Det är så demokratin fungerar. ”Responsen på folkinitiativet har visat att det går att få till förändring om tillräckligt många arbetar tillsammans”, skrev Tierpslistans Mio Tastas Viktorsson och Elmer Pollack inför kommunfullmäktige i tisdags (UNT Debatt 10/12).
Så sant som det är sagt. Uppstickarpartiet har knackat dörr och samlat in hela 2 700 underskrifter för att kräva en folkomröstning om gatlyktorna i kommunen. Enligt en ny belysningsplan skulle det sparas in på lamporna, vilket särskilt skulle drabba boende på landsbygden.
Kommunfullmäktige röstade ned förslaget, med kvalificerad majoritet. Samtidigt har styret beslutat att tidigarelägga revideringen av belysningsplanen, vilket sannolikt betyder fortsatt upplysta vägar och busshållplatser utanför centralorten. Tierpslistan litar inte på detta och hävdar att politikerna använt sitt ”veto” för att stoppa omröstningen.
Folkomröstning är ett trubbigt demokratiskt instrument som bör användas restriktivt. Frågan som ställs bör vara specifik och påverka så många av väljarna som möjligt, samt kunna formuleras med två tydliga alternativ: Ja eller nej till en ny bro eller en stor vindkraftspark utanför staden, till exempel. Frågor om gatubelysning hanteras däremot bättre av den valda församlingen.
Lagen om folkinitiativ infördes 2011 som ett försök att bättre spegla en slags folkvilja mellan valen. Initiativen har i hög grad används av mindre kommuner runt om i landet, eftersom det är lättare att samla ihop tio procent av väljarna där. Det krävs alltså 1 700 namnunderskrifter i Tierp mot nästan 20 000 i Uppsala.
Utvecklingspartiet (UP) i Uppsala valde som bekant i stället politisk kohandel för att få igenom sin folkomröstning om spårväg (som till slut kom att handla om byggandet i en vidare mening). Förfarandet gick på tvärs mot tanken om folkvilja då beslutet kom uppifrån efter uppgörelser i dolda rum. Blankrösterna vann men demokratin förlorade den 9 juni 2024.
Tierpsväljarna kan i stället glädjas åt att politiken tog fart mitt i mandatperioden. Många blev ärligt förbannade över den här ogenomtänkta besparingen och tog tillfället i akt att visa det också. Vad händer nu om styret inte reviderar belysningsplanen nästa år, om lamporna slocknat när barnen ska gå till skolbussen nästa höst? Det skulle definitivt komma att visa sig i valet 2026. Tierpsexemplet visar att det finns mer än nog av folkomröstningar som det är. Däremot kan det gott bli fler folkinitiativ i framtiden.