Svik inte de barn som vågar berätta

Har vi en lag mot kvinnlig könsstympning borde detta få genomslag i åtal och domar.

Personen på bilden har berättat att hon könsstympades som flicka, och hon är inte ensam.

Personen på bilden har berättat att hon könsstympades som flicka, och hon är inte ensam.

Foto: Noella Johansson

Ledarkrönika2022-04-15 06:27
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Under de senaste åren har omkring 140 polisanmälningar om misstänkt könsstympning upprättats av polisen i Sverige. Men att åtal väcks eller att någon till och med blir dömd är ytterst ovanligt. Även i de fall då det finns såväl vittnesmål som bevis. 

Dessutom är straffen för att skära sitt flickebarns könsorgan i de närmaste skrattretande låga. Så länge det ser ut så är det i princip omöjligt för samhället att skydda de flickor som riskerar att utsättas för detta allvarliga övergrepp.  

Enligt WHO finns det i dagsläget över 200 miljoner könsstympade kvinnor i världen. Hur många det finns i Sverige vet vi inte exakt, men Socialstyrelsen bedömer att det är omkring 38 000 kvinnor och flickor i vårt land som utsatts för någon typ av könsstympning. I princip alla kommer ifrån eller har rötter i länder där ingreppet är vanligt. 

Det flickorna varit med om är någon av de kända varianterna av kvinnlig könsstympning, som varierar från att man sticker eller skrapar med ett vasst föremål i könsdelarna, till att förhuden runt klitoris skärs av eller att man tar bort alla yttre könsdelar och syr igen bortsett ett litet hål där urin och mensblod kan passera.  

Vanligtvis stympas flickorna när de är mellan 4 och 14 år och det är i regel svårt för det svenska samhället att upptäcka vad som skett. Unga är lojala med sina familjer oavsett vad de utsätts för och håller ofta tyst. Men då och då är det något barn som vågar öppna sig för det omgivande samhället. Förra året berättade en flicka i tonåren för en skolsköterska att hon blivit könsstympad i sjuårsåldern. Kort därefter berättade flickans yngre syster att även hon var utsatt.  

I december åtalades flickornas föräldrar – som skyller på en farmor i landet familjen kommer ifrån - för medhjälp till brott mot lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor. Åklagaren yrkade på fängelse men i februari dömdes de av tingsrätten till villkorlig dom och skadestånd. Rådmannen tyckte att föräldrarna skulle frikännas. Domen har dessutom överklagats.  

Nu har Åklagarmyndigheten beslutat sig för att granska de senaste årens inkomna anmälningar om könsstympning av kvinnor för att ta reda på varför det är så få ärenden som leder till åtal och fällande dom. Det är utmärkt. 

Har vi en lagstiftning som förbjuder människor från att skära bort minderåriga flickors könsdelar och skada dem för livet så ska den fylla sitt syfte och få gärningspersonerna lagförda. Annars sviker vi de flickor som tar mod till sig och berättar om de grymheter de utsatts för.