Tidigare var det tänkt att Industristaden skulle få en skola 2029.
Man vet ju hur man vill att det ska se ut. Små skolbarn som själva går till den lokala skolan. Inga farliga korsningar, inga behov av att skjutsa och helst också en alldeles lagom stor skola. Gärna med en fin skolgård och nära till en skogsdunge, perfekt för fritids att göra utflykter till.
Tyvärr kommer ofta verkligheten emellan.
Utbildning är viktigt och skolor är dyra. Den lilla kvartersskolan bär sig sällan ekonomiskt. Det är därför som det byggs jätteskolor som nya Kvarngärdesskolan, även om man i just det fallet kan ifrågasätta rimligheten i att husera omkring 1000 elever i samma lokaler. Det är också därför som boende i vissa områden nu måste inse att det kanske inte blir någon skola, trots att den länge utlovats. Att det blir bussning och skjutsning även framöver. Den kommunala ekonomin sätter helt enkelt stopp. Det och Uppsalas avstannande befolkningsutveckling.
För när Uppsala kommun nu lägger nästan samtliga planer på nya skolor på is (UNT 14/10) handlar det om elevunderlag och befolkningsutveckling. De gamla skolplanerna byggde på ett ökat elevantal, som inte längre ser ut att bli verklighet. Då är det naturligt att pausa planerna på nya skolor.
Redan utan de nya skolorna kommer lokalkostnadernas andel av skolpengen att öka de kommande åren som en följd av renoveringar. Och eftersom Uppsala kommun under alldeles för lång tid underlåtit att satsa rejält på skolan får det konsekvenser som går ut över skolbarnen. För om man inte kompenseras för stigande hyror, måste man spara någon annanstans: på eleverna och lärarna.
Det är förstås tråkiga nyheter för de boende i till exempel Industristaden som har väntat på den utlovade skolan på den så kallade busstomten. Fram till nyss var budet att den skulle stå färdig 2029, men nu skjuts byggandet alltså upp på obestämd tid. För barnen innebär det att man kommer att fortsätta bussas till andra skolor längre bort.
Tyvärr kan inte alla ha en skola i kvarteret att promenera till.
Men med förändrade elevprognoser och skral skolekonomi går det inte att hålla tidigare utställda löften.
Uppsala kommun satsar fortfarande betydligt mindre per elev än rikssnittet, även efter de kraftigt ökade anslagen 2023. Det gäller även om man räknar bort sådant som administration och lokaler.
Till UNT säger utbildningsnämndens ordförande Eva Christiernin (S) att prioriteringarna kan ändras framöver. Det kommer dock krävas både stora satsningar på skolan och fler elever för att byggplanerna ska återupptas.
Valet mellan nya skolor och bra undervisning är enkelt. Även om det innebär att de boende i Industristaden inte får den kvartersskola med gångavstånd som de hoppats på.