Ăntligen sommarlov för trötta elever och utslitna lĂ€rare! Exempelvis för den gamle höjdhopparen Stefan Holm som nu kan hĂ€mta andan efter sin förmiddag pĂ„ Internationella Engelska Skolan i Karlstad i maj.
Nej, man ska inte skĂ€mta om lĂ€rare som har polisanmĂ€lts för vĂ„ld mot elever. Men alla som lĂ€st om hĂ€ndelsen förstĂ„r att det ocksĂ„ finns en sĂ„dan sida av saken: Han kom in, det âbrann tillâ och sĂ„ var lĂ€rarkarriĂ€ren slut. âHan gjorde felâ, sĂ€ger Holm om killen han lyfte pĂ„ plats, âmen jag gjorde mer fel. Det Ă€r vĂ€l uppenbart att jag inte ska vara lĂ€rareâ.
Det kanske han inte ska heller, med den stubinlÀngden. Men det finns ingenting som tyder pÄ att han gjorde fel i det hÀr fallet. Skollagen Àr sedan ett par Är mycket tydlig med att lÀrare fÄr ingripa för att sÀkra studieron, Àven fysiskt. Att förÀldrar fortfarande Àr snabba med att polisanmÀla, att skolledningar kanske viker sig och hÄller med, det Àr en annan sak. Före detta rektorn Linnea Lindquist skriver mycket vÀl om dilemmat pÄ Expressens ledarsida (19/5).
Vem ska dĂ„ vara lĂ€rare? Jag menar, vem ska hoppa in i en mellanstadieklass ett par veckor in pĂ„ terminen, nĂ€r den ordinarie lĂ€raren lĂ„ngsjukskrivit sig, igen, och dĂ€r fyra eller fem killar springer omkring helt okontrollerat frĂ„n den första minuten? Jag har gjort det sjĂ€lv och jag har besökt ett flertal âlektionerâ sedan dess, med allt frĂ„n bollspel till vĂ„ld med blodvite samt en konstant outhĂ€rdlig ljudnivĂ„.
Parallellt med Holmincidenten och strĂ„lkastarljuset pĂ„ skolstöket, meddelar socialminister Jakob Forssmed (KD) (24/5) att LĂ€kemedelsverket fĂ„tt i uppdrag att utreda adhd-diagnosen och anvĂ€ndningen av adhd-lĂ€kemedel. Antalet diagnoser har ökat med nĂ€stan 50 procent mellan 2019 och 2023. Mer Ă€n var tionde pojke och sex procent av flickorna hade en adhd-diagnos 2022. Ăkningen har fortsatt och bedöms av Socialstyrelsen plana ut först dĂ„ 15 respektive 11 procent av pojkar och flickor har diagnosen.
Finns det ett samband? Ja, definitivt. Hyperaktivitet, impulsivitet och koncentrationssvÄrigheter Àr tydliga symtom för adhd och det Àr ju precis det man ser i de hÀr klassrummen. Det Àr heller inte konstigt att pojkarna sticker ut. Symtomen hos flickor Àr annorlunda, vilket inte betyder att de mÄr bÀttre.
Men Àr det ett orsakssamband? Kan det finnas andra skÀl till att barn pÄ 2000-talet tycks vara oroligare Àn tidigare generationer? Den stora forskarstriden om damp/adhd har nÄgra decennier pÄ nacken men det betyder inte att konsensus rÄder. Explosionen av diagnoser de senaste Ären kan tyda pÄ att de som anser att adhd har varit underdiagnosticerat har övertaget.
Vad tyder pÄ motsatsen, det vill sÀga en stor mÀngd felaktiga adhd-diagnoser med pÄföljande medicinering? Det Àr nog viljan att hitta en förklaring till att barn har det jobbigt. I skolan samspelar allas önskemÄl. Skolledning, klasslÀrare och förÀldrar vill alla barnets och klasskamraternas bÀsta. VÀgen till att beviljas extra stöd, till lugn och ro för alla, gÄr inte sÀllan genom en utredning och en diagnos.
Den statliga utredningen om adhd kommer i elfte timmen. Det kÀnns helt avgörande att fÄ nÄgon slags ordning pÄ den hÀr diagnosen. Inte minst mÄste de barn som verkligen har stora problem kunna fÄ snabb och effektiv hjÀlp. Köerna till neuropsykiatriska utredningar Àr lÄnga vilket fÄr stora konsekvenser.
En studie pÄ Kumlaanstalten har visat att 55 procent av de grövsta vÄldsbrottslingarna (och 25 procent av alla interner) haft adhd i barndomen. De första tecknen ses i skolan och lÀrarna, OS-guldmedaljörer eller ej, behöver hjÀlp med att sortera bland diagnoser och annan stökighet.