Statsminister Magdalena Andersson (S) meddelade på fredagen att hon smittats av covid-19. Beskedet kommer dagen efter att språkröret Per Bolund (MP) meddelat samma sak och dagarna efter C-ledaren Annie Lööfs besked. Ulf Kristersson (M) smittades för några veckor sedan.
När de högsta företrädarna i landet inte kan undvika att smittas, något de gång på gång sagt att alla måste göra, förändras säkert den allmänna inställningen till pandemin. Omikronvarianten tar sig in överallt, oavsett försiktighetsåtgärder.
Danmark och Norge, som legat före Sverige i spridningen av omikron, lyfter till helgen flera av restriktionerna med motiveringen att varianten ger mildare sjukdom. Eftersom den också är så smittsam står valet mellan att helt stänga samhället och att öppna så att viruset genom flockimmunitet kan ”bränna ut” snabbare än annars.
Öppningen kräver dock att man accepterar mycket stor smitta under en tid, även högre vårdbelastning och ytterst fler dödsfall. Det är en sammanvägning som kräver ”nerver av stål och mycket vaksamhet”, som professor Glenda Gray uttryckte det. Hon är ordförande för medicinska forskningsrådet i Sydafrika, landet som först av alla fick in omikronvarianten och där smittotalen nu rasat.
Folkhälsomyndigheten och den svenska regeringen kommer mycket snart att ställas inför samma val. Det gäller som alltid att ”platta ut kurvan”, att bromsa smittan så mycket det går. Inte bara för vårdens skull. Antalet sjukskrivningar är redan högt och om smittan släpps fri är risken stor för att samhällsviktiga funktioner drabbas.
En annan pedagogisk utmaning blir att fullborda vaccinationsprogrammet med påfyllnadsdosen för yngre grupper. ”Vad är poängen”, undrar flera i ett DN-reportage (13/1). De tycker ”man blir smittad ändå” och att ”i princip ingen blir sjuk” och att doserna hellre borde ges till länder i tredje världen.
Smittade partiledare i medelåldern som jobbar hemifrån utan större symtom lär varken öka på viljan att vaccinera sig eller att följa restriktioner. ”Även om man är i den här åldern så finns risk att bli allvarligt sjuk”, försöker chefsläkaren Johan Bratt i DN. Men verkligheten talar ett annat språk då risken uppenbarligen är mycket liten för de allra flesta.
Då återstår att vädja om solidaritet med alla anställda på skolor, sjukhus och med andra viktiga funktioner. Förhoppningsvis räcker det om det fungerar i ytterligare några veckor.