Skydda universiteten frÄn politikerna

Högre utbildning mÄste ges bÀttre förutsÀttningar för att kunna stÄ emot klÄfingrighet.

Hur skyddas den akademiska friheten bÀst?

Hur skyddas den akademiska friheten bÀst?

Foto: Fredrik Persson

Ledarkrönika2022-06-14 06:40
Detta Àr en ledarkrönika. UNT:s ledarsida Àr liberal.

Vem Ă€r universitet och högskolor till för? Det givna svaret borde vara: i alla fall inte för politiken. Att en hel del politiker Ă€ndĂ„ verkar tro det Ă€r ett allvarligt hot mot den akademiska friheten och i ett lĂ„ngsiktigt perspektiv Ă€ven mot demokratin. 

I flera lÀnder har vi pÄ senare Är kunnat följa hur den akademiska friheten angrips av politiker med olika ideologisk hemvist. FrÄn höger begrÀnsas forskningsomrÄden och utbildningar som inte passar in i de styrandes agenda. I Ungern till exempel har regeringen beslutat att lyfta bort genusvetenskap frÄn listan av godkÀnda utbildningsprogram eftersom man anser att det inte behövs nÄgra genusvetare nÀr kvinnor ÀndÄ Àr kvinnor och mÀn Àr mÀn.
 


PĂ„ andra sidan Atlanten bedrivs samtidigt politiska pĂ„tryckningar frĂ„n vĂ€nster mot forskning, utbildningar och förelĂ€sare som inte uppfattas som tillrĂ€ckligt politiskt korrekta. Allt större krav stĂ€lls pĂ„ att universiteten ska fungera som trygga rum dĂ€r inga sanningar ifrĂ„gasĂ€tts och ingen nĂ„gonsin fĂ„r sin vĂ€rldsbild ruckad. Liknande tendenser – frĂ„n bĂ„da hĂ„ll – har vi kunnat skönja hĂ€r i Sverige. 

Förra Ă„ret hörde bland annat utbildningsutskottets vice ordförande Kristina Axen Olin (M) av sig till Malmö universitets rektor med frĂ„gan om en kurs om skolmarknadens konsekvenser för samhĂ€llets syn pĂ„ utbildning var ”seriöst menad” och ville veta hur universitet tĂ€nkt. 
Samtidigt har universitetslĂ€rare som utsatts för politiskt motiverade drev av krĂ€nkthetsideologer frĂ„n vĂ€nster och i vissa fall till och med tvingats bort. Dessutom finns det starka krafter inom nĂ€ringslivet som Ă€ven de anser sig ha rĂ€tten att försöka styra den högre utbildningen och politiker som gĂ„r i marknadens ledband. 

 

För att under översiktlig framtid skydda det fria utbytet av tankar och idĂ©er och garantera att varken dagspolitik eller ekonomiska intressen tillĂ„ts bestĂ€mma vad som fĂ„r forskas pĂ„ eller undervisas om pĂ„ svenska universitet och högskolor behöver den akademiska friheten skyddas i grundlagen. En frĂ„ga som bland annat Liberalerna drivit lĂ€nge och Ă€ven lyfter inför kommande valrörelse. Som en del i Januariavtalet lyckades L fĂ„ igenom att skrivningarna om akademisk frihet stĂ€rkts i högskolelagen. Det Ă€r utmĂ€rkt, men lĂ„ngt ifrĂ„n tillrĂ€ckligt. 

Högre utbildning mÄste ges bÀttre förutsÀttningar för att kunna stÄ emot klÄfingrighet frÄn regeringar som ser universiteten som propagandamaskiner eller verktyg för att nÄ politiska mÄl. DÀrför mÄste regeringsformens kompletteras sÄ att inte bara forskning utan Àven utbildning inkluderas. Forskare, universitetslÀrare och studenter ska kunna kÀnna trygghet i rÀtten att formulera och diskutera obekvÀma frÄgor och inte behöva anpassa sig till politikens nycker.