Vem Àr universitet och högskolor till för? Det givna svaret borde vara: i alla fall inte för politiken. Att en hel del politiker ÀndÄ verkar tro det Àr ett allvarligt hot mot den akademiska friheten och i ett lÄngsiktigt perspektiv Àven mot demokratin.
I flera lÀnder har vi pÄ senare Är kunnat följa hur den akademiska friheten angrips av politiker med olika ideologisk hemvist. FrÄn höger begrÀnsas forskningsomrÄden och utbildningar som inte passar in i de styrandes agenda. I Ungern till exempel har regeringen beslutat att lyfta bort genusvetenskap frÄn listan av godkÀnda utbildningsprogram eftersom man anser att det inte behövs nÄgra genusvetare nÀr kvinnor ÀndÄ Àr kvinnor och mÀn Àr mÀn.
PĂ„ andra sidan Atlanten bedrivs samtidigt politiska pĂ„tryckningar frĂ„n vĂ€nster mot forskning, utbildningar och förelĂ€sare som inte uppfattas som tillrĂ€ckligt politiskt korrekta. Allt större krav stĂ€lls pĂ„ att universiteten ska fungera som trygga rum dĂ€r inga sanningar ifrĂ„gasĂ€tts och ingen nĂ„gonsin fĂ„r sin vĂ€rldsbild ruckad. Liknande tendenser â frĂ„n bĂ„da hĂ„ll â har vi kunnat skönja hĂ€r i Sverige.
Förra Ă„ret hörde bland annat utbildningsutskottets vice ordförande Kristina Axen Olin (M) av sig till Malmö universitets rektor med frĂ„gan om en kurs om skolmarknadens konsekvenser för samhĂ€llets syn pĂ„ utbildning var âseriöst menadâ och ville veta hur universitet tĂ€nkt.
Samtidigt har universitetslÀrare som utsatts för politiskt motiverade drev av krÀnkthetsideologer frÄn vÀnster och i vissa fall till och med tvingats bort. Dessutom finns det starka krafter inom nÀringslivet som Àven de anser sig ha rÀtten att försöka styra den högre utbildningen och politiker som gÄr i marknadens ledband.
För att under översiktlig framtid skydda det fria utbytet av tankar och idéer och garantera att varken dagspolitik eller ekonomiska intressen tillÄts bestÀmma vad som fÄr forskas pÄ eller undervisas om pÄ svenska universitet och högskolor behöver den akademiska friheten skyddas i grundlagen. En frÄga som bland annat Liberalerna drivit lÀnge och Àven lyfter inför kommande valrörelse. Som en del i Januariavtalet lyckades L fÄ igenom att skrivningarna om akademisk frihet stÀrkts i högskolelagen. Det Àr utmÀrkt, men lÄngt ifrÄn tillrÀckligt.
Högre utbildning mÄste ges bÀttre förutsÀttningar för att kunna stÄ emot klÄfingrighet frÄn regeringar som ser universiteten som propagandamaskiner eller verktyg för att nÄ politiska mÄl. DÀrför mÄste regeringsformens kompletteras sÄ att inte bara forskning utan Àven utbildning inkluderas. Forskare, universitetslÀrare och studenter ska kunna kÀnna trygghet i rÀtten att formulera och diskutera obekvÀma frÄgor och inte behöva anpassa sig till politikens nycker.