Vilken politisk fråga förtjänar mest uppmärksamhet just nu? Den som hade ett objektivt rätt svar på den frågan skulle bli rik. Att vissa frågor snurrar iväg och väcker känslostormar bortom rim och reson är dock ett faktum lika sant som att andra hamnar i skymundan oförtjänt fort. Förra veckans skoldebatt är ett gott exempel på åtminstone det sistnämnda fenomenet, i värsta fall bådadera.

Förra veckan handlade för varenda skoldebattör - och en rad andra - om att mäta kjollängden för flickor, eller om att inte mäta kjollängden för flickor, eller om att förklara att det inte är kjolar man mäter när man mäter kjolar - en fråga som blossat upp i samband med rapporter från Engelska Skolan. Under tiden som denna pseudodebatt höll fokus på annat håll bekräftade skolministern Lina Axelsson Kihlblom (S) i all stillhet farhågorna för den som tycker läsning är en viktig del av barns bildning. Nej, kom svaret på en öppen fråga från Biblioteksbladet, alla svenska skolbarn bör inte få en lagstadgad rätt till bemannade skolbibliotek.

Den rådande uppdelningen som Patrik Lundberg rapporterar om (DN 2/2), där en halv miljon barn går utan skolbibliotek och tillhörande bibliotekarie är alltså inte ett tillräckligt stort problem för att motivera lagändring. Är så verkligen fallet?

Den som tycker om att läsa, och lär sig vara duktig på det, gynnas enormt i skolvärlden, och senare även i yrkeslivet. Som med så mycket annat är läsandet ett område där status quo från hemmet följer med barnet i livet om skolan inte lär annorlunda. Barn från läsande hem kommer läsa mycket ändå. Vad händer med barnen som inte gör det? Självklart kan vi lägga ansvaret på barnet självt, att utmana sin värld och själv ta bussen ner till folkbiblioteket i centrum, trots att ingen visat var man går av. Barn kan ju googla.

Eller så kan man vara av den bestämda uppfattningen att skolan har ett brett ansvar för att främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära, en ordagrann formulering från skollagens fjärde paragraf. Den som vill kan i detta läsa in att det är märkligt om vissa barn borde få skolbibliotekarier och andra inte. Ska det gälla alla barn, så räcker det inte med bara vissa barn.

Över ett år har gått sedan utredningen ”Skolbibliotek för bildning och utbildning” presenterades för utbildningsministern Anna Ekström (S), men detta har fortfarande inte lett vidare till något mer konkret än skolministerns uttalande, som går tvärtemot utredningens råd om ökad satsning. Det är kanske inte bara skolbarnen som behöver läsa mer.