Skolan har bidragit till diagnoserna

Kunskapsskolan har under decennier monterats ner till förmÄn för en skola med fokus pÄ abstrakta resonemang.

Barn ska i dag kunna resonera analytiskt och organisera och planera det egna arbetet.

Barn ska i dag kunna resonera analytiskt och organisera och planera det egna arbetet.

Foto: Hossein Salmanzadeh / TT

Ledarkrönika2022-02-09 04:30
Detta Àr en ledarkrönika. UNT:s ledarsida Àr liberal.

Allt fler barn som misslyckas i skolan fĂ„r diagnosen adhd och/eller autism, Ă€ven kallat neuropsykiatrisk funktionsnedsĂ€ttning (NPF). KoncentrationssvĂ„righeter leder till att de kan tappa fokus av sĂ„dant som att en stol skrapar i golvet. De förlorar fokus pĂ„ undervisningen och betygen blir lidande. MĂ„nga hoppar av skolan eller gĂ„r ut utan fullstĂ€ndiga betyg. Ett stĂ€ndigt misslyckande i klassrummet leder naturligtvis till att sjĂ€lvbilden pĂ„verkas negativt. MĂ„nga kĂ€nner sig misslyckade, fĂ„r Ă„ngest och suicidtankar. 

Under 2008 hade 10 000 barn en adhd-diagnos. 2020 lÄg antalet diagnostiserade barn med adhd pÄ 53 000 personer totalt. MÀngden barn som fÄr antidepressiva har samtidigt tredubblats pÄ 15 Är. Det Àr hisnande siffror.

Den explosionsartade ökningen av diagnoser kan bero pÄ en ökad medvetenhet och kunskap men ocksÄ pÄ att stigmat kring diagnoserna har minskat de senaste decennierna.

I Uppdrag gransknings program “Bokstavsbarnen” (2/2) beskriver ocksĂ„ Christopher Gillberg, professor i barn- och ungdomspsykiatri, att hjĂ€lpen ofta uteblir för dem som inte fĂ„r en diagnos. NPF-diagnosen Ă€r för mĂ„nga förĂ€ldrar och barn den enda lösningen för att fĂ„ den hjĂ€lp och stöd de behöver. Men överdiagnostiseringen har ocksĂ„ kritiserats frĂ„n mĂ„nga hĂ„ll. NĂ€r ett barn inte fungerar i skolan mĂ„ste det inte nödvĂ€ndigtvis vara barnet det Ă€r “fel” pĂ„. 

Den viktigaste faktorn till mÀngden barn med NPF-diagnoser tycks handla om skolans förÀndrade roll. Barn med adhd eller autism kan naturligtvis klara skolan under rÀtt förutsÀttningar. Men skolgÄngen tycks pÄ mÄnga sÀtt vara den utlösande faktorn för att driva fram diagnoserna.

Kunskapsskolan har under decennier monterats ner till förmÄn för en skola med fokus pÄ relativa sanningar och att söka egen kunskap. 2011 Ärs lÀroplan resulterade ocksÄ i att smÄ grupper försvann och att allt fler barn skulle in i vanliga klasser. Faktakunskaper har fÄtt en allt mer försvagad roll till förmÄn för abstrakta resonemang. Barn ska kunna resonera analytiskt och organisera och planera det egna arbetet.

Skolan tycks inte vara anpassad för barn med diagnoser. Nu har kunskapskraven gjorts om med större betoning pÄ fakta. En ny lÀroplan ska börja gÀlla under hösten 2022.

Men under tiden som den strukturlösa skolan har fortgÄtt har tusentals barn fÄtt traggla sig igenom skolgÄngen med hjÀlp av antidepressiva eller annan medicinering. MÄnga har inte klarat av den alls. FrÄgan om hur skolans förÀndrade inriktning har bidragit negativt till barns vÀlmÄende borde ha adresserats för mÄnga, mÄnga Är sedan.