Allt fler barn som misslyckas i skolan får diagnosen adhd och/eller autism, även kallat neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Koncentrationssvårigheter leder till att de kan tappa fokus av sådant som att en stol skrapar i golvet. De förlorar fokus på undervisningen och betygen blir lidande. Många hoppar av skolan eller går ut utan fullständiga betyg. Ett ständigt misslyckande i klassrummet leder naturligtvis till att självbilden påverkas negativt. Många känner sig misslyckade, får ångest och suicidtankar.
Under 2008 hade 10 000 barn en adhd-diagnos. 2020 låg antalet diagnostiserade barn med adhd på 53 000 personer totalt. Mängden barn som får antidepressiva har samtidigt tredubblats på 15 år. Det är hisnande siffror.
Den explosionsartade ökningen av diagnoser kan bero på en ökad medvetenhet och kunskap men också på att stigmat kring diagnoserna har minskat de senaste decennierna.
I Uppdrag gransknings program “Bokstavsbarnen” (2/2) beskriver också Christopher Gillberg, professor i barn- och ungdomspsykiatri, att hjälpen ofta uteblir för dem som inte får en diagnos. NPF-diagnosen är för många föräldrar och barn den enda lösningen för att få den hjälp och stöd de behöver. Men överdiagnostiseringen har också kritiserats från många håll. När ett barn inte fungerar i skolan måste det inte nödvändigtvis vara barnet det är “fel” på.
Den viktigaste faktorn till mängden barn med NPF-diagnoser tycks handla om skolans förändrade roll. Barn med adhd eller autism kan naturligtvis klara skolan under rätt förutsättningar. Men skolgången tycks på många sätt vara den utlösande faktorn för att driva fram diagnoserna.
Kunskapsskolan har under decennier monterats ner till förmån för en skola med fokus på relativa sanningar och att söka egen kunskap. 2011 års läroplan resulterade också i att små grupper försvann och att allt fler barn skulle in i vanliga klasser. Faktakunskaper har fått en allt mer försvagad roll till förmån för abstrakta resonemang. Barn ska kunna resonera analytiskt och organisera och planera det egna arbetet.
Skolan tycks inte vara anpassad för barn med diagnoser. Nu har kunskapskraven gjorts om med större betoning på fakta. En ny läroplan ska börja gälla under hösten 2022.
Men under tiden som den strukturlösa skolan har fortgått har tusentals barn fått traggla sig igenom skolgången med hjälp av antidepressiva eller annan medicinering. Många har inte klarat av den alls. Frågan om hur skolans förändrade inriktning har bidragit negativt till barns välmående borde ha adresserats för många, många år sedan.