Skolan är viktig för barn i hedersförtryck

Rätt av förvaltningsrätten att se hederskontexten.

Tjej/kvinna som utsatts för hedersförtryck. Många barn och unga oroar sig nu för ökat våld och ökad isolering.

Tjej/kvinna som utsatts för hedersförtryck. Många barn och unga oroar sig nu för ökat våld och ökad isolering.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Ledarkrönika2020-04-23 06:13
Detta är en ledarkrönika. UNT:s ledarsida är liberal.

UNT uppmärksammade nyligen (16/4) att en 12-årig flicka, enligt en dom från förvaltningsrätten, ska separeras från sina föräldrar och omhändertas. Flickan, som bedömts leva i en hederskontext, hade innan dess berättat för skolsköterskan att hon blivit slagen hemma. Skolan är inte bara en fristad för dessa barn, det är också en plats där vuxna kan hjälpa. Risken är stor att förtrycket ökar nu när gymnasieskolor hålls stängda.

Det var i vintras som socialnämnden i Uppsala beslutade att med stöd av lagen om vård av unga omedelbart omhänderta den 12-åriga flickan. Ett beslut som förvaltningsrätten alltså fastställde, då man bedömer att flickan har utsatts för fysisk och psykisk misshandel. Föräldrarna tillbakavisar anklagelserna.

Flickan har berättat att hon blivit slagen, kallad "hora", att hon snart måste bära slöja och har hotats att bli bortgift. Hon hamnade på ett jourhem men rymde, med hjälp en av bror, tillbaka till familjen och tog tillbaka sina anklagelser. 

Det är inte ovanligt att barn som lever i hedersförtryck gör det. Förvaltningsrätten bedömer att det är familjen som har påverkat flickan att ta tillbaka anklagelserna. I domen framgår det att flickan ska ha uttryckt att hon saknar familjen och att hon "inte bryr sig om ifall hon dör, bara hon får komma hem". Hon ska också ha ställt frågor om självmord.

Förvaltningsrätten i Uppsala, precis som socialnämnden, har gjort rätt i att se hederskontexten och flickans utsatthet. 

Det har inte alltid varit en självklarhet för rättsväsendet att se hedersförtrycket. Så sent som 2017 kunde man i en dom, från förvaltningsrätten i Växjö, läsa att en flicka från Syrien som hade gifts bort som 12-åring inte behövde omhändertas eftersom hon var "en med svenska mått mätt brådmogen flicka". Domstolen uttryckte även att hon hade "en fast förankring i sin religion och i den kultur som hon är uppväxt i". 

Utan ett rättsväsende, en socialtjänst och en skola som ser förtrycket är det svårt för utsatta att ta sig ur det. 

Vi har tack och lov skolplikt i Sverige. Men situationen har förvärrats för många gymnasieelever. Som det nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck uttrycker det: "För många barn har sommarlovet, och isoleringen, redan börjat." Tjejers rätt i samhället, Tris, meddelar att de kontaktas av barn som uttrycker oro över "ökat fysiskt och psykiskt våld och ökad inlåsning".

Förhoppningsvis noterar vuxna som utsätter sina barn för hedersförtryck domen från förvaltningsrätten. Man får inte begå brott, vilken heder eller kultur man än hänvisar till.