Prcis bredvid det historiska kvarteret ligger UKK som är byggt i en modernare stil.
I förra veckan godkände mark- och miljödomstolen planerna på en tillbyggnad mot det gamla pantbankshuset vid Vaksalagatan. Tillbyggnaden, som kommer att vara ett kontors- och butikshus, har planerats i flera år och har omarbetats såväl som överklagats i ett antal år innan beskedet nu kom.
Kritikerna mot bygget är många, särskilt eftersom det kommer att byggas i modern stil i bevarade gårdsmiljöer från sent 1800-tal. Otaliga röster har höjts för att behålla befintliga historiska miljöer men även för att bygga nya.
Förra året lämnade Markus Lagerkvist, Therez Almerfors och Sofia Andersson (samtliga M) in en motion till kommunstyrelsen om att Uppsala kommun borde prova markanvisningar “med inriktning mot traditionell arkitektur i nybyggnation”.
Partiet önskade variation i nybyggen samt att det skulle byggas “fint och trivsamt” (UNT 2/9 2023). Motionen besvarades, den kommunpolitiska viljan att detaljstyra vad marknaden bygger förlorade den kampen.
Det var väl tur det eftersom det är en dyr historia för fastighetsbolagen att bygga i historisk i stället för i modern stil. Runt om i Sverige stannar grävskoporna upp och det byggs allt mindre. Att bygga är en risk för fastighetsbolag.
Om inte produktionskostnaderna springer i väg i tider med inflation och utdragna tillståndsprocesser finns risk att man behöver ta så låga hyror att man förlorar pengar på investeringen. Lägg till kommunala krav på byggnadernas stil så förstår de allra flesta att byggtakten sannolikt inte skulle öka.
Kvarteret vid Vaksalagatan-Salagatan är en av få bevarade gårdsmiljöer från 1800-talet i Uppsala. Det är inte svårt att förstå frustrationen om ett sådant område, med sitt historiska värde, skulle rivas för att ersättas med byggnader i exempelvis funkisstil.
Men sådant är inte fallet. Länsstyrelsen gav till och med det gamla Pantbankshuset rivningsförbud. Vad detta handlar om är att ett gårdshus ska rivas och en lönn huggas ner för att bygga butiks- och kontorshuset.
Och samtidigt som kvarteret har ett historiskt värde omges det av både UKK och Kvarnengallerian som knappast uppfyller krav på byggande av sekelskifteskaraktär. Ännu en byggnad i modern stil kommer inte att rasera kvarterets historiska värde.
Att tvinga fastighetsbolag att bygga sekelskiftesbyggnader och avfärda modern arkitektur känns mer som ett försök att stoppa den naturliga utvecklingen än en genuin önskan om variation i stadsbilden.
Att se dåtiden som förebild kommer sannolikt inte leda till en ny renässans men genom att blicka framåt kan vi finna något ännu bättre.