När den kriminella riktar in sig på välfärdsbrott kan politiker inte luta sig tillbaka. Lyssna på larmen från myndigheterna och kavla upp ärmarna.

För några år sedan dömdes två jihadister från Göteborg till livstids fängelse för terroristbrott. Filmer visade hur människor fått sina huvuden avskurna i Syrien. Under rättegången satt den ene av de åtalade i rullstol och ansågs så skadad att han inte kunde svara på frågor. Han var berättigad till personlig assistans. Men så presenterade åklagare Agnetha Hilding Qvarnström, under rättegången, hyfsat nytagna semesterbilder på mannen. Foton från Malaysia när han med familjen badar i pool och äter pizza.

Skrupelfria brottslingar fuskar gärna till sig välfärd om de kan. Nyligen avslöjade stiftelsen Doku att Abdel Nasser El, en av männen som enligt regeringen utgör ”ett hot mot rikets säkerhet”, har fört över stora belopp till Saudiarabien. Via en utbildningskoncern, med fristående skolverksamheter som finansieras med skolpeng, har mångmiljonbelopp förts utomlands.  

Våra regelverk är som en julklapp för kriminella. Problemet med välfärdsbrottslighet aktualiseras i en ny rapport från sammanlagt 21 myndigheter (UNT, 12/11).  

På grund av sekretess hindras myndigheter att rapportera om eventuellt fusk för andra myndigheter. I rapporten rekommenderas därför en ”uppdaterad sekretesslagstiftning” som möjliggör för samkörning av så kallade riskprofiler.  

Det konstateras att kriminella till exempel har lyckats få olika former av lönestöd för påhittade anställningar. Därmed kan de samtidigt som de lever på bidrag ägna sig åt brott.  

Arbetsförmedlingen har svårt att hindra oseriösa företag som vill tjäna pengar på nystartsjobb. Trots att myndigheten kan känna till att det rör sig om ”kriminella aktörer” ska utbetalningarna ändå göras. Assistansbolag med organiserade upplägg där funktionsnedsatta personer hämtas till Sverige, och där anhöriga ges arbetstillstånd som assistenter, tas också upp.  

Eva Edwardsson, hovrättsråd på Svea hovrätt och tidigare domare i Migrationsöverdomstolen, kritiserade nyligen reglerna för arbetskraftsinvandring på ett seminarium. ”Jag ser hur mycket det missbrukas”, sa Edwardsson. Även hon tog upp att sekretesslagstiftningen gör det svårt att upptäcka eventuellt fusk med svarta löner.

När Riksrevisionen i våras presenterade en granskning av hur myndigheter arbetar mot brottsligheten slogs det fast att regeringens styrning har ”varit otydlig och utan samordning”.

Ser man inte vad som står på spel? Hamnar välfärdssystemen i gungning är det hjälpbehövande som drabbas värst.