Uppsala universitet kunde onekligen ha hanterat fallet med Inga-Lill Aronsson bĂ€ttre. Att svenska universitet oreflekterat tillrĂ€ttavisar lĂ€rare â för att gĂ„ studenter till mötes â Ă€r dock inte alldeles unikt.
Efter mina artiklar om Aronssonfallet fĂ„r jag kontakt med psykologen Johan Grant, adjungerad lektor vid Lunds universitet. För Ă„tta Ă„r sedan tog han över kursen âPsykologernas arbete i grupper och organisationerâ pĂ„ psykologprogrammet, dĂ€r grupprelationskonferensen âExternatetâ ingĂ„r. Momentet gĂ„r bland annat ut pĂ„ att undersöka auktoritets- och maktrelationer.
Sedan Grant fick ansvar för kursen, som har funnits pĂ„ Lunds universitet sedan 1980-talet, har kursutvĂ€rderingarna blivit mer positiva. Som det stĂ„r i studenttidningen LundagĂ„rd: âI en kursutvĂ€rdering frĂ„n vĂ„rterminen 2017 svarade 18 av 19 studenter att kursen âmycketâ eller âvĂ€ldigt mycketâ bidragit till studentens lĂ€rande eller utveckling som blivande psykologâ (27/1).
Men Externatet â som bland annat gĂ„r ut pĂ„ att konfronteras med andra Ă„siktsperspektiv - har ocksĂ„ upprört. Kritikerna menar att studenter utsĂ€tts för âhomofoba och sexistiska perspektivâ. Studenter sĂ€gs ha fĂ„tt âpanikĂ„ngestattacker, depression och sjĂ€lvmordstankarâ.
I samband med det senaste Externatet, i höstas, vÀnde sig fem kritiska studenter till studierektorn. DÀrefter tycks en nervositet ha spridit sig.
Det lÀrarlag som Johan Grant tillhör fick ett mejl dÀr rektorn hÀnvisade till de protesterande studenternas anklagelser och meddelade att studenterna med omedelbar verkan skulle befrias frÄn kursen. Snart fick Grant Àven besked frÄn institutionens prefekt: Han saknade förtroende för Grant som lÀrare. I sommar avslutas Grants förordnande.
I en debattartikel om det som hĂ€nt kritiserar Grant att man pĂ„ svenska universitet agerar âenligt principen att krĂ€nkthet inte kan ifrĂ„gasĂ€ttasâ (SvD, 16/2). Han menar att de protesterande studenterna Ă€r ideologiskt motiverade och tolkar uttryck bokstavligt, Ă€ven nĂ€r det Ă€r symboliskt menat.
I en replik sĂ€tter tvĂ„ psykologstudenter pĂ„ Lund ocksĂ„ fingret pĂ„ nĂ„got intressant: âGrant Ă„beropar lĂ€rofrihet. Vi Ă„beropar undervisning i enlighet med yrkesetiska principer och universitetets arbetsmiljöpolicy.â (SvD, 28/2).
Vad ska egentligen universiteten vara till för? Ăven pĂ„ det rektorsseminarium som hölls pĂ„ Uppsala universitet mĂ€rktes de olika perspektiven. Ska akademisk frihet stĂ„ i fokus, eller ska lĂ€raren agera som statlig tjĂ€nsteman? En statlig tjĂ€nsteman med vĂ€rdegrundsdokument för ögonen Ă€r förstĂ„s nĂ„gonting annat Ă€n en akademiker som âutsĂ€tterâ sina studenter för perspektiv och uttryck som kan fĂ„ marken att gunga till.
NĂ€r vi hörs pĂ„ telefon sĂ€ger Grant att det sĂ€nds en olycklig signal nĂ€r studenter kan fĂ„ en lĂ€rare avsatt med grova anklagelser som inte ens utreds. PĂ„ twitter har han nĂ€mnt âen liten militant grupp medelklasstudenterâ.
Grant igen: Klassaspekten Àr nÄgot jag alltid tar upp pÄ psykologiundervisningen. Det Àr ett jÀtteproblem att det saknas mer mÄngfald. Metoderna dÀr man svartmÄlar mig som en galning gÄr att kalla militanta, sÀger han.
Infekterat och starka ord. Men Àr en grupp studenters protester skÀl nog att i praktiken ge en meriterad och uppskattad lÀrare sparken? Utan att ens ge honom en chans att bemöta anklagelserna. Vilken trygghet har lÀrare pÄ Lunds universitet?
à terigen: Sakta ner, lyssna pÄ samtliga parter, döm inte pÄ förhand. Att reflexmÀssigt gÄ upprörda studenter till mötes fÄr konsekvenser. Varje onödig upplÀxning av lÀrare leder till tystare universitet.