I torsdags och fredags dök den upp igen, ”elsmockan”. Elpriset rusade och kunderna i söder står handfallna och kan inte göra någonting. Åtta kronor per kilowattimme! ”Avgå, Ebba Busch”, sade kanske ingen direkt, men ”gör något” var en desto vanligare uppmaning till energi- och näringsministern. Men vad är det man vill att hon ska göra?
Kritikerna har flera poänger om bristerna i det svenska elsystemet. Det övergripande felet är att det finns alldeles för lite elproduktion i södra Sverige. Kapacitetsbristen i överföringen är nästa dilemma. Uppdelningen i fyra elområden från norr till söder har heller inte fungerat som tänkt. Särskilt inte längst söderut, område 4, där priskopplingen till Tyskland och Polen gör kostnaden mycket oförutsägbar. Högtryck och minusgrader i norra Europa betyder att elpriset rusar.
Svenska Kraftnät berättar om den nya effektivare metoden att föra över el som infördes 29 oktober, som testkörts i två år och som ska ge jämnare elpriser i Sverige. Samt om den accelererande utbyggnaden av själva nätet. Men också elanvändningen kommer att fortsätta accelerera och i torsdags betygsattes det nya systemet av debattörer och politisk opposition: Det blev ett F.
Betydligt färre pratar om att elpriset faktiskt varit rekordlågt 2024, till och med legat på minus i perioder. Ingen pratar heller om att det är ganska få svenska hushåll som betalar priset åtta kronor per kilowattimme, eller minuspriset för den delen. En stor majoritet har antingen fast eller rörligt elavtal och i det senare fallet sätts det nya priset en gång per månad.
Några har dock så kallat timpris och dessa fick rubrikerna i slutet av nyhetsveckan, särskilt i torsdags. Det kostar si och så mycket att dammsuga i Malmö under de här timmarna, får man veta, och duschen går på 31 kronor. Att priset på elen är 9 000 procent högre än i Sundsvall var också ett faktum. Det är klart att folk blir upprörda.
Men det var i oktober bara knappt 14 procent av kunderna som hade timpris i område 4, lika många som i område 3 (Uppsala). Utan att veta säkert kan man också anta att det är just dessa kunder som inte tar en 31-kronorsdusch, som ställer in timern på disk- och tvättmaskinen samt laddar bilen på natten. Att det är medvetna elkunder som gärna tar fram telefonen när de är bortbjudna och kollar läget, så att ingen utomstående kopplat in en motorvärmare i ens uttag.
Med detta sagt, som det brukar heta, elsystemet är mycket långt ifrån perfekt. Det man skulle önska sig av ledande politiker är att de genast satte sig ned och gjorde en överenskommelse som höll över tre eller fyra riksdagsval, det vill säga över tänkbara blockgränser.
I stället reagerar de på rubrikerna. Med emfas! Oppositionspartierna vädrar valseger 2026 och sparar inte på krutet. Ebba Busch börjar när hon tar ton med att slå fast att hon är ”vansinnig på Tyskland”. För att de stängt sin kärnkraft och för att inte de också har anammat det här med elområden. Inte ett ord om att snabba på tillstånden för kärnkraften eller havsvindkraften. Det enda motdraget från Busch är att hon öppnar för ytterligare elstöd till hushållen.
Ingen svensk politiker lär kunna påverka tysk energipolitik i någon större utsträckning. Beträffande den svenska finns det en del incitament att fortsätta med priskarusellen och stöden, nämligen pengar. Över 30 miljarder till statskassan i elskatter per år, ännu mer från överföringen (flaskhalsavgifter som delvis betalats tillbaka till kunderna). Den som lever får se, närmast i valrörelsen 2026.