Sju av tio svenskar vill att regeringen ska driva en mer ambitiös klimatpolitik. Detta framgår i årets Klimatbarometer som Världsnaturfonden (WWF) presenterade i veckan. Lika många oroar sig för hur klimatförändringarna kommer att påverka kommande generationer. Nästan hälften är oroliga för hur de själva kommer att påverkas.
Klimatet oroar svenskarna näst mest, efter oron för krig och konflikter. Inte ens den organiserade brottsligheten kommer före.
Det mest förvånande är att önskan om en mer ambitiös klimatpolitik spänner över alla samhällsgrupper.
”Det talas ofta om hur polariserad klimatdebatten är. Men här ser vi svart på vitt att män och kvinnor, i alla åldrar, i både stad och landsbygd, tycker att regeringen borde göra mer”, säger WWF:s klimatexpert David Mjureke.
Hur går det ihop med att många i borgerligheten i dag är emot klimatåtgärder, ofta med hänvisning till folkviljan?
På ledarsidan har vi tidigare beskrivit hur algoritmer, trollfabriker med mera på sociala medier kan snedvrida debatten (UNT 23/1). De som högljutt protesterar i kommentarsfälten kan alltså få oproportionerligt genomslag, vilket gör sociala medier till en usel plats för politiker att dra slutsatser om folkets vilja.
Trots detta tittar politiker och opinionsbildare sedan länge på sociala medier för att utröna folkopinionen. Begripligt, då det är mer effektivt att scrolla ett flöde, än att ge sig ut på gatan för att prata med folk.
Det har lett till att en högljudd minoritet misstagits för folkviljan, och numera dikterar klimatpolitiken. Under tiden går sjuttio procent av svenskarna med klimatångest och önskar att politikerna kunde göra mer.
WWF:s slutsatser stöds av SOM-institutets mätningar. Som exempel var nästan 80 procent i 2023-års mätning oroliga för att nuvarande åtgärder för att minska utsläppen är otillräckliga för att bromsa klimatförändringarna.
Tre slutsatser bör både nationella och lokala politiker dra av detta.
Det ena är att ta sig en rejäl funderare på var de hämtar information. Mötet med människor och fotarbete på gator och torg ger en bättre bild av samhällets problem och folkets vilja, än flödet på X, Facebook eller för all del arga mejl i inkorgen.
Det andra är att ta majoritetens växande oro för klimatförändringarna på större allvar. När klimatångesten brer ut sig lika snabbt som temperaturen stiger, måste politiken visa handlingskraft. Annars riskerar folket förlora tilltron till politikens och demokratins förmåga att lösa problem – på goda grunder.
Det tredje är det uppenbart breda stödet för en ambitiös klimatpolitik, och att de partier som inte agerar på detta riskerar att få 70 procent av folkviljan emot sig.