Vi säger nej till en gigantisk ”Öresundsbro” över Fyrisån. Ungefär så uttryckte sig Centerpartiets kommunalråd Ehsan Nasari i en replikväxling med Liberalernas Jennie Claesson i somras (UNT 6/6 2024). Centern kopplar samman sitt motstånd mot spårvägen med det stora broprojektet som planeras över Fyrisån.
Det kan man förstås göra, men det gränsar till att försöka förleda Uppsalaborna. I alla fall om Centern samtidigt vill värna fyrspårsavtalet.
Självklart går det att motsätta sig planerna på en jättebro över Fyrisån. Det går också att argumentera kring var någonstans en sådan broförbindelse skulle kunna ligga. Men det går inte att både stödja planerna på fyra järnvägsspår hela vägen mellan Uppsala och Stockholm och samtidigt motsätta sig en bro och en stor påverkan på naturen i eller i närheten av Årike Fyris.
I fyrspårsavtalet, som Uppsala kommun undertecknade för drygt sju år sedan, förbinder sig regeringen att bygga fyra järnvägsspår hela vägen till Uppsala. Detta för att underlätta järnvägstrafiken på sträckan Uppsala-Stockholm. Uppsala, och Knivsta, å sin sida förbinder sig, som sin del av avtalet att bygga nya bostäder i stor skala.
I avtalet lovar Uppsala att bygga 33 000 bostäder fram till 2050, varav 21 500 i den nya stadsdelen Sydöstra staden. I utkanten av den nya stadsdelen, i Bergsbrunna, ska regeringen i sin tur finansiera byggandet av en ny järnvägsstation.
Utöver bostäderna krävs också att regionen och kommunen bygger ut kollektivtrafiken. Och i det fall man väljer spårväg kommer man att erhålla ett statligt stöd på 3,1 miljarder kronor.
Det är här jättebron över Fyrisån – ”Öresundsbron” – kommer in i bilden. Det spelar nämligen ingen roll om spårvägsmotståndarna får som de vill och vi får bussar i stället för rälsburen kollektivtrafik – en bro över Fyrisån måste det bli. Annars kan vi nog glömma fyra spår.
För även om det till slut skulle landa i en utbyggd busstrafik, måste ju de nya bussarna kunna komma fram till den Sydöstra staden. Då går det inte att komma runt Fyrisån.
Därför blir miljöprövningen av det stora brobygget i mark- och miljödomstolen avgörande. Om det inte blir någon bro innebär det inte bara ett stopp för spårvägsplanerna, utan för hela Sydöstra staden och därmed också själva fyrspårsavtalet.
Kommunledning och ansvariga tjänstemän verkar säkra på sin sak: det blir ett ja i domstolen (UNT 13/1). Och blir det inte det så vinner man i högre instans. Det måste de förstås vara: både deras och oppositionens visioner för Uppsala står och faller med bron.
Blir det nej kommer framtidens Uppsala att se helt annorlunda ut. Men med hela det vackra Årike Fyris bevarat.