Med hjälp av språket kan forskare ringa in och spåra historiska händelser, även när inga andra källor existerar. Språket utvecklas ständigt – och har så alltid gjort. Den forna svenskan influerades på medeltiden av tyska, så småningom av franska. Numera kliver engelskan rakt in i vårt språk. Saker som 2011 blev ”ultimata” (ultimate = ytterst) har senare blivit ”episka” (epic = storslagen). 2019 är det uppslukande immersivt, en böjning som verkar härledd ut immerse = fördjupa, doppa ned. Direktöversättningarna är otaliga: spinndoktor, bladvändare, överhöra, öronmärka... Maud Olofssons ”ivriga bävrar” (eager beavers, 2004) sticker ut!
Nåja, även svenskan exporterar ord och uttryck. Inte bara det gamla ombudsman flyger över jorden. Det gör numera också översättningar av 2018 års flygskam.
Att vi sedan några år säger ”fake news” på svenska är en markör både för vår tid och för engelskans inflytande via internet och kultur. 2019 års bidrag är deep fake – när bild eller ljud har manipulerats på ett sätt att det är omöjligt att upptäcka. Många törstar följaktligen efter källtillit – nytt ord för det förtroende man kan känna för etablerade medier och andra källor som strävar efter opartiskhet och saklighet. (Men vad hjälper det den som lider av faktaresistens – nyord 2015?)
Att 2019 års lista präglas av klimatkrisen är dessvärre inte konstigt. Flygskammen har fått kusiner i tågsksryta – när du stoltserar med att du tar tåget för klimatets skull, och smygflyga. Gretaeffekten hänger samman med orden klimatstrejk och klimatnödläge, nykomlingar i ordlistan som tyvärr lär öka i aktualitet. Liksom artdöden. Här spökar också den absurda tanken på klimatdiktatur. Växtbaserat kött är ett av årets märkligare begrepp, eftersom kött de facto är muskler hos djur. Just därför säger det oss något om samtiden. Kött som föda är opportunt att ifrågasätta – men fortfarande högst åtråvärt: mat ska se ut och smaka som det, men inte vara det. Enligt vissa. Köttets position är urstark.
Nya ord som övervakningsekonomi avslöjar att vi vant oss vid att andra samlar och använder information om vad vi gör, liksom beteendedesign skvallrar om att vi låter oss manipuleras av dem som utformar vår närmiljö. Vi behöver cybersoldater för att krigen i dag delvis förs digitalt; de kan ju ingå i hybridkrig. Kanske innebär krigen deplattformering – aktioner för att stoppa opinionsbildare.
Nya ord som övervakningsekonomi avslöjar att vi vant oss vid att andra samlar och använder information om vad vi gör, liksom beteendedesign skvallrar om att vi låter oss manipuleras av dem som utformar vår närmiljö. Vi behöver cybersoldater för att krigen i dag delvis förs digitalt; de kan ju ingå i hybridkrig. Kanske innebär krigen deplattformering – aktioner för att stoppa opinionsbildare.
Jag tror att dagens animoji-kamouflerade popcornhjärnor, behöver mer ikigai – en mer meningsfull tillvaro. ASMR-välbehag. Definitivt behövs mer menskonst, som ett slags dra åt helvete-kapital gentemot konservativa normer.
Eller så kan vi bara stilla betrakta aspluddets dans genom luften, och syssna.