Efter statsministeromröstningen i måndags kallade Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson riksdagens politiska vilde, den tidigare vänsterpartisten Amineh Kakabaveh, för den "kommunistiska kurden". Han kritiserade Magdalena Anderssons nya regering för att bygga på Kakabavehs mandat, och på att Kakabaveh har kommit överens med Socialdemokraterna om att Sverige ska fördjupa relationerna med kurdiska PYD.
Åkesson må ha dålig koll på Kakabaveh (som kallar sig socialist, inte kommunist). Men han verkar inte ens ha koll på sitt eget partis politik.
Som Liberalernas Fredrik Malm påpekar har SD i EU-nämnden uttryckt att ”det största hoppet för fred i Syrien" är "den kurddominerade alliansen i norra Syrien”. Och vidare, i riksdagen, om PYD:s allians (SDF): ”de är även demokratikämpar som lyckats nå vapenvila med regimen i syfte att få ett slut på det blodiga inbördeskriget.”
Malm påpekar på Twitter också att "Den som blev gladast av Åkessons angrepp på Kakabaveh för stödet till PYD är tveklöst Recep Tayyip Erdogan".
Åkesson har förvisso rätt i att PYD har kopplingar till PKK. Kopplingen har Mellanösternkännaren Aron Lund tidigare beskrivit här på ledarsidan (27/2 2014). Lund påpekade då även att det verkliga skälet till att PKK stämplades är "påtryckningar från Turkiet och USA", att EU:s terrorlistor "sätts samman genom hemlig politisk kohandel, inte genom någon juridisk prövning av de anklagade organisationernas handlingar". Man kan med rätta kritisera PKK, eller andra "syskonorganisationer" om man så vill. Men att hänga upp all sin kritik på terrorstämpeln är alltså att ge sig ut på svag is.
Kurderna var en viktig samarbetspartner i kriget mot Islamiska staten och även SD applåderade alltså "det största hoppet för fred" i regionen.
Precis som de unga kurderna som tvingas ut i krig mot jihadister, gick en gång i tiden en 13-årig Kakabaveh ”till bergen” för att bli peshmerga-krigare. Det beskrivs väl i självbiografin ”Amineh - Inte större än en kalasjnikov” (Ordfront förlag, 2016). Som kurd i förtryckets Iran, flicka i hederskulturen och från en mycket fattig familj tvingades hon tidigt göra motstånd. 1992 lyckades Kakabaveh fly till Sverige som kvotflykting. På nio år gick hon från att vara analfabet till att ta universitetsexamen, och är numera särskilt känd för sin kamp mot hedersförtrycket.
Kakabaveh kallar sig svensk och kurd, men när Åkesson irriterat säger "kurden" är det för att reducera henne till etnicitet. Han skulle med fördel kunna lära sig mer om henne – och sitt eget partis utrikespolitik.