Det blev inget grundlagsskydd för public service. Riksdagens partier lyckades inte nå enighet i frågan (DN 18/8). Anledningen till förslaget är framför allt en rödgrön rädsla för politisk styrning av innehållet. Public service aspirerar som bekant på att vara oberoende och genom ett grundlagsskydd hade innehållet och sannolikt även dess finansiering blivit hårdare cementerat.
Men vad som nu framförs i eftersvallet av utredningen från S- och MP-håll är att kritiken mot public service påminner om utvecklingen som syns i Polen och Ungern. I en DN-intervju hänvisar justitieminister Morgan Johansson (S) återkommande till de båda öststaterna: “Vi ser i andra länder hur public service blir statstelevision som pumpar ut regeringssidans propaganda” och fortsätter: “Vi får hoppas att Moderaterna vid ett eventuellt regeringsskifte håller fast vid public service oberoende. Men när jag ser hur högern gjort i andra länder vet jag inte om man lita på det.”
I en debattartikel i Aftonbladet (18/8) menar tre MP-företrädare att "Det är därför en mycket tung börda som nu vilar på Moderaternas och Kristdemokraternas axlar att på andra sätt hindra Sverigedemokraterna från att omvandla dagens fristående public service [...] till politiskt styrda propagandakanaler av den typ vi idag ser i Polen och Ungern.”
Naturligtvis finns det ett mellanting mellan att grundlagsskydda public service och att Sverige blir som Ungern. Att vilja banta programutbudet eller skära i budgeten är inte demokratihotande åsikter, det är fullt legitimt att tycka. Det är dessutom paradoxalt att märka kritik mot grundlagsskyddet som demokratihotande åsikter när skyddet snarare skulle knyta bolagen närmare staten.
Vidare är det konstigt att L valde att rösta för skyddet. Moderaternas kritik har varit att de inte vill värna ett specifikt skydd av public service, utan snarare ett generellt skydd för all media. En liberal princip borde vara att inte bygga murar kring specifika mediebolag – framför allt när bolagen inte kan väljas bort eftersom de finansieras via skattsedeln.
Socialdemokraternas rädsla för politisk styrning är dessutom en smula missvisande. Det finns redan en viss styrning inom public service. I deras riktlinjer står exempelvis att man “aktivt och medvetet [ska] arbeta för en bredd i speglingen av mångfalden". SVT har således arbetat med "mångfaldskompetens", där man räknat antalet utlandsfödda bland personalen. Oavsett vad man anser i frågan, är det inte neutralt – det är politiskt laddat.
Det är välkommet att det nu förs en debatt om innehållet i public service, finansieringen och framtiden. Men S och MP:s retorik är ovärdig. De båda partierna hade tjänat på att inte utmåla borgerliga meningsmotståndare som antidemokrater.
Tillägg: I en tidigare version var inte hela MP:s citat med vilken du är korrigerat. Poängen föll då bort men den principiella invändningen i debatten är densamma.