Efter tumultet vid Uppsala moské på första maj, när Rasmus Paludan jagades bort i en bil, har nu en 62-åring åtalats för sabotage mot blåljusverksamhet. Man får nämligen inte attackera eller hindra polisfordon från att ta sig fram.
I rapporteringen om åtalet förekommer två anmärkningsvärda uttalanden.
Till SVT (7/6) säger åklagare Michael Ehrencrona att han ser 62-åringen som "en väldigt provocerad och förtvivlad man som inte klarar av att kontrollera sina egna handlingar". Åklagaren menar att man kan ha "förståelse" för agerandet, även om det är brottsligt. Ursäkta? Sedan när är det en åklagares uppgift att omyndigförklara en vuxen karl på det sättet? Vad säger att mannen ens velat "kontrollera sina egna handlingar"?
62-åringen är även, i ett annat ärende, åtalad för våld mot tjänsteman och våldsamt motstånd, för att han ska ha gett sig på väktare och polis.
Det andra märkliga uttalandet kommer från 62-åringen. Han säger till sitt försvar att det förvisso är han som syns vid polisbussen, men att det var föraren i polisfordonet som agerade fel: "patrullens ledare han var fascist, han var inte schysst person", med tillägget "kanske en jude" (Expressen, 7/6). Kanske en jude? I artikeln får mannen ingen motfråga. Som Judiska ungdomsförbundet kommenterade det verkar det vara "fullt accepterat nu att öppet vara antisemit utan att någon reagerar på det" (Twitter, 8/6).
Över ett decennium har passerat sedan Malmös dåvarande socialdemokratiske kommunalråd Ilmar Reepalu sade att ”judiska individer och församlingen” borde ta avstånd från Israels politik i Gaza, för att dämpa antisemitismen i staden. Uttalandet fick med rätta hård kritik. Svenska judar har som alla andra rätt tycka vad de vill om Israel. De ska ändå inte utsättas för rasism.
Genom åren har vittnesmålen om antisemitismen i Malmö varit många. Som utsatt är det sista man behöver höra att lösningen vore att bete sig annorlunda. Och varför ska människor som gör fel fråntas ett eget ansvar?
På senare tid har debattörer - och nu en åklagare - förminskat det våld som brukats i samband med Paludans manifestationer. Det är som om ribban ständigt sänks för vad man bör eller kan förvänta sig. Men det är inte snällt att ”förstå” någon som slåss och förstör, det blottar bara en fördomsfull inställning till muslimer och personer från Mellanöstern.
Inget säger att vi som kommer från den delen av världen skulle vara oförmögna att "kontrollera" våra handlingar och vad vi kläcker ur oss.