Lärarassistenter i skolorna borde kunna vara en bra idé. Om det fungerar som det är tänkt skulle lärarna få avlastning med administration och andra uppgifter som tar tid från undervisningen. Men regeringens ambitioner på området är så luddiga att resultatet kan bli besparingar på andra yrkesgrupper, som speciallärare. Eller så blir det inga assistenter alls, på grund av otydligheterna och krånglet.
I höstas fanns 475 miljoner kronor i riktat statsbidrag för lärarassistenter. Men när terminen var slut hade bara 160 miljoner beviljats, till kommuner, friskolor och övriga huvudmän. En tredjedel av pengarna gick åt, således.
Skälen kan vara flera. Kort om tid, exempelvis, då informationen om lärarassistenterna gick ut under sommaren. Men riksdagens förordning om statsbidraget (2019:551), ger också en ledning. Det är villkor och förutsättningar, beräkningarna av bidraget samt uppföljning och redovisning av tjänster med oklart innehåll. Det är inte lätt för mindre kommuner och friskoleföretag att ta sig an detta, ett av sammanlagt ett hundratal statsbidrag riktade till skolan och dessutom ett av de minst tydliga.
Information om lärarassistenternas uppgifter finns naturligtvis, men den handlar i första hand om vad de inte ska göra. De ska inte ersätta lärare och inte elevassistenter, kuratorer eller vaktmästare. De ska inte heller agera buffert mot stökiga elever eller som sagt hjälpa svagare elever som kommit efter i skolarbetet, speciallärarens uppgift.
De föreslagna uppgifterna för lärarassistenter har mer karaktären av tips från ett spånarmöte på regeringskansliet eller Skolverket: Hm, ja, de kan väl till exempel rapportera frånvaro, ordna med busskort, stötta i skolbiblioteket eller vara rastvärd. Boka utvecklingssamtal, kanske, men det är knappast en bra idé. Där måste läraren ha kontrollen och risken för dubbelarbete är uppenbar.
Uppsala borde vara väl anpassat för den nya yrkesgruppen. En stor kommun, med centrala resurser för ansökan. Dessutom ett lärosäte med lärarutbildning, vilket borde betyda gott om intresserade för dessa tjänster. Sedan starten 2018 har också Uppsala anställt 32 lärarassistenter. Med gott resultat, enligt en första utvärdering för drygt ett år sedan.
Gottsundaskolan har anställt sammanlagt fem assistenter på de tre tjänster man fått sig tilldelat. Enligt skolledningen har systemet fungerat bra när det fått sätta sig, när assistenterna väl integrerats i arbetslagen. Det är generellt bra med ”fler vuxna på skolan” och specifikt har de nya exempelvis tagit hand om insamling av mobiltelefoner och utdelning av datorer.
Den alltjämt luddiga reformen hotas nu av oppositionen i riksdagen. M, KD, SD och V vill skjuta till 2,5 miljarder kronor extra till kommunerna, bland annat finansierat med halva beloppet till lärarassistenter 2020, 500 miljoner.
På ett sätt är det bättre med generella statsbidrag. Kommunerna slipper krånglet och osäkerheten när partier vill marknadsföra sig med satsningar på ett särskilt område. Dessutom finns knappast något bättre för en kommun än att satsa på skolan, för jobb och skatteintäkter, mot utanförskap och framtida utbetalningar av försörjningsstöd.
Men om och när kommunen ska betala hela kostnaden (med statsbidraget gäller halva) kommer den att vägas mot allt annat som behöver göras – det vill säga mot personal som man vet exakt vad de gör, lärare, socialsekreterare och andra. Frågan borde ha besvarats för länge sedan, men nu är den akut: Vad ska man ha lärarassistenterna till?