Nyårsdagen innebär i vanlig ordning en rad nya lagar och regler. Nu avskaffas exempelvis den statliga värnskatten, en reform som likt frågan om reformeringen av Arbetsförmedlingen hamnade i centrum för debatten om Januaripartiernas samarbete. Anställningsskyddet för arbetstagare höjs till 68 år, rut- och rotarbete kräver hädanefter elektronisk betalning. Och kapitalkravet på aktiebolag halveras från 50 000 kronor till 25 000 kronor.
Det år vi lämnat bakom oss har präglats av många och intensiva diskussioner om brott och straff. Från och med i dag skärps straffen för att attackera och hota blåljuspersonal. Dessutom riskerar den som angriper eller stör polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård fängelse. Tidigare har den som hindrat en utryckning eller som stört brottsbekämpande verksamhet inte riskerat det.
En ny möjlighet till hemlig dataavläsning, genom en särskild och tidsbegränsad lag, beräknas träda i kraft i vår. Myndigheter som bekämpar brott drabbas ofta av att information är krypterad eller på andra sätt inte går att nå. Vid misstankar om allvarlig brottslighet har regeringen därför velat tillåta hemlig dataavläsning under förundersökning, i underrättelseverksamhet eller särskild utlänningskontroll.
Justeringar i bidragsbrottslagen, och lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, hör till förändringar som träder i kraft nu. Lagen ska även gälla vissa stöd, bidrag och ersättningar till enskilda personer, men som går till någon annan än den personen. Det kan exempelvis gälla assistansersättning. Straffen för bidragsbrott skärps.
Viktigt är förstås att Barnkonventionen blir lag från och med i dag. Redan för 30 år sedan ratificerade Sverige FN:s Barnkonvention. Enligt barnrättslagen ska barnets bästa stå i centrum, och inget barn får diskrimineras. Barns rätt till liv, utveckling och överlevnad betonas också, likaså barnets andliga och psykiska utveckling. Minderårigas rätt att bilda och uttrycka sina egna åsikter nämns även det.
Men andra ord handlar det inte om några nya rättigheter för barn i Sverige, men förhoppningen är att tydliggöra barns juridiska rättigheter. Genom att få samma status som exempelvis socialtjänstlagen eller föräldrabalken kommer barnrättslagen kunna åberopas i domstolarna. Kommer vi att se tillbaka på den här dagen som vi med stolthet gör med förbudet mot barnaga 1979? I sämsta fall får kritikerna - däribland Lagrådet - rätt om att den blev ett slag i luften.
Hur lyckade de nya reglerna och lagarna blir får framtiden utvisa, nu är de i alla fall här.